Dyk nr: 28, Falken, Fredhäll

Micke ringde och lockade med ett dyk på Falken, den gamla Waxholmsbåten.
Jag, Micke och Kentha (med ännu en ny mask) släpade utrustning över berget ner till den lilla bryggan. Vi klädde om under en skur av frågor från kvarterets ungar.
Vi passade dessutom på att prova min egenkomponerade dykflagg-boj byggd av VP-16 rör, stulen flagga… samt en upp och nervänd parasollfot och en inte föraktfull mängd med lim. Funkade perfekt!!!
Micke ledde dyket då vi var i hans vatten.
Han gick först sedan jag med bojen hängande i ett rep efter mej, sist var Kentha som skulle hålla koll på mej.
Vi gick ner vi elkabeln och simmade längs snöret som är uppspänt därnere.
Efter ett atg så fastnade jag i snöret med ena fenan, Kentha släppte mej loss.
Därefter så fastnade bojen i något samtidigt som Micke försvann i mörkret. Till sist kom hann tillbaka och vi gick upp för att titta till bojen som hade fastnat i ett träd som hängde ut över vattnet. Micke konstaterade då att han mest andades vatten genom reggen!
Han bytte till Octopusen och jag och Kentha lade det på minnet att absolut inte simma fram till Micke vid slut på luft situationer…

Vi lyckades efter sju sorger och åtta bekymmer hitta fram, sikten var ju ca 1 meter så man såg inte sådär jättemycket, men Micke började simma längs ena sidan, jag följde efter.
Efter ett tag så insåg jag att Kentha var borta, något som skulle kunna ställa till problem för mej då jag insåg att det skulle bli jag som skulle få äran att berätta det för hans fru…
Vi simmade tillbaka och hoppsan, där stog han på däcket, frenetiskt tömmande sin mask.
Jag försökte att kolla om maskkanten hade vecklat ihop sig men allt såg bra ut.
Vi tröttnade nog samtidigt allihopa och gick upp till ytan och sen drog vi hem och surade på varsitt håll antar jag.
Problemet med masken berodde nog på att det är en fridykarmask som verkar vara mycket svårare att tömma.
Mickes problem berodde på att ett ”björk-hänge” hade kommit in på något sätt i reggen och lagt sig vid membranet.