Dyk nr: 170, Gotland, Hallshuk
DYKARE :
PARKAMRAT :
Micke Tilja, Mats Edenfeldt
DATUM :
2004-04-03
MAXDJUP :
5,8 meter
DYKTID :
55 minuter
VISAD :
393 ggr
Efter en färjeresa till Gotland, och efter en tok-kall natt i ett rum i stugan (lyckades inte få fart på elementet) tog vi oss efter en snabb frukost ut till Hallshuk för att scootra runt undervattensraukar. Vår bil, packad till bristningsgränsen med 3 par dubbel12:or, 2 stageflaskor, tre backar och två scooters, tog oss sakta men säkert ut till dykplatsen. Därifrån fick vi bära ner alla "lösa" flaskor och det två scootrarna för en skogsväg som lutade en hel del, och sedan ner för en rejäl rullstensås ner till vattenbrynet. Det blev stagedykning idag p g a att gasen i bottenpaketet ska vara till morgondagens mixdyk på Fårö.
Sedan blev det till att hasta på sig dubbelpaketet och knalla ner för rullstensåsen med hjärtat i halsgropen. Men bara för att man kommit ner till vattnet så var det ju inte slutkämpat för det. Det blev även till att gå ut med sig själv och sin stageflaska c:a 75 meter i 20 cm vatten tills man kom fram till den sk pallkaneten där det plöstligt blev 1,5 djupt och sedan stegvis djupare därifrån. Helt slut trillade vi över kanten och skulle precis till att dra igång scootrarna och glida bort till rauk-land. Mats fick inte fart på sin scooter och jag förberedde mig på att det skulle bli ett "Tilja scootrar och Mats & linda hänger"-dyk. Mats var dock så scootersugen att han hängde av sig sitt paket och stagen och knallade upp på land och fixade "felet". Det visade sig att Gotländska Henrik, ägaren till scootern, hade glömt koppla ihop den i botten efter att han haft en liten visning av sin scooter, det var därför den inte var särskilt sammarbetsvillig. Medan han var uppe och gjorde detta scootrade Tilja och jag iväg till raukarna och tog en liten förhandstitt innan vi gled tillbaka och hämtade Mats. Vi tillbringade sedan de närmaste 40 minuterna med att kryssa mellan och under och genom raukar i varierande storlekar på 6 meters djup. Jag plockade flundror och tryckte en i masken på tilja som inte alls blev imponerad ;)
Tilja bestämde att vi skulle träna inför vår cave-kurs och drog lina i rauk-landet med mig efter, Mats höll i kameran...
Tillslut var fingrarna och läpparna så kalla att vi bara var TVUNGNA att ta oss tillbaka till pallkanten och gå upp, jävla kyla. Gas fanns det forfarande gott om, men fryser man så gör man...
Efter dyket var det bara att släpa upp alla prylarna för Mount Everest igen, men det gjorde inget, för det var det HELT klart värt...
Sedan blev det till att hasta på sig dubbelpaketet och knalla ner för rullstensåsen med hjärtat i halsgropen. Men bara för att man kommit ner till vattnet så var det ju inte slutkämpat för det. Det blev även till att gå ut med sig själv och sin stageflaska c:a 75 meter i 20 cm vatten tills man kom fram till den sk pallkaneten där det plöstligt blev 1,5 djupt och sedan stegvis djupare därifrån. Helt slut trillade vi över kanten och skulle precis till att dra igång scootrarna och glida bort till rauk-land. Mats fick inte fart på sin scooter och jag förberedde mig på att det skulle bli ett "Tilja scootrar och Mats & linda hänger"-dyk. Mats var dock så scootersugen att han hängde av sig sitt paket och stagen och knallade upp på land och fixade "felet". Det visade sig att Gotländska Henrik, ägaren till scootern, hade glömt koppla ihop den i botten efter att han haft en liten visning av sin scooter, det var därför den inte var särskilt sammarbetsvillig. Medan han var uppe och gjorde detta scootrade Tilja och jag iväg till raukarna och tog en liten förhandstitt innan vi gled tillbaka och hämtade Mats. Vi tillbringade sedan de närmaste 40 minuterna med att kryssa mellan och under och genom raukar i varierande storlekar på 6 meters djup. Jag plockade flundror och tryckte en i masken på tilja som inte alls blev imponerad ;)
Tilja bestämde att vi skulle träna inför vår cave-kurs och drog lina i rauk-landet med mig efter, Mats höll i kameran...
Tillslut var fingrarna och läpparna så kalla att vi bara var TVUNGNA att ta oss tillbaka till pallkanten och gå upp, jävla kyla. Gas fanns det forfarande gott om, men fryser man så gör man...
Efter dyket var det bara att släpa upp alla prylarna för Mount Everest igen, men det gjorde inget, för det var det HELT klart värt...
Parkamraters loggar:
Micke Tilja - Gotland - Hallshuk
