Dyk nr: 157, Släggö, Lysekil
DYKARE :
PARKAMRAT :
Frederick
DATUM :
2006-04-08
MAXDJUP :
19,2 meter
DYKTID :
29 minuter
VISAD :
163 ggr
Check-out dyk med Nicklas och Pelle inför deras AOW-kurs.
Vädret var allt annat än mysigt - strilande regn och snålblåst efter att det blåst sydvästlig och västlig kuling under natten. Det är så man undrar om man är riktigt klok som frivilligt utsätter sig för sådant här!
Sikten var genomusel (max en halvmeter) i ytan, fullt med humusämnen från allt regnande den senaste tiden. Nedanför 4-5 m blev det klart bättre, men fortfarande inte mer än 3-5 m som bäst.
Ett kraftigt språngskikt på ca 12 m, men sikten var lika dålig nedanför som ovanför språngskiktet.
Ett par plusgrader i ytan, +5 grader lite djupare.
Vi började dyket på Släggö-sidan, och nästan med en gång gjorde den dåliga sikten att Nicklas och Pelle tappade bort varandra. Ganska snabbt hittade de varandra igen, och så började de simma neråt och utåt runt Släggös utsida.
Vid den märkliga snäckskulpturen (ser ut som en maritim trädgårdsprydnad) som någon ställt ner på botten stannade Nicklas för att fotografera maskeringskrabban som satt mellan skalhalvorna. Sedan var det vidare igen, sakta neråt till ca 18 m, innan Pelle och Nicklas signalerade att det var dags att vända och gå tillbaka på lite grundare djup.
Inte så mycket djurliv att se annat än kammaneter (havskrusbär i mängder), förrän vi kom upp på grunt vatten igen. På ålgräset där vi gjorde säkerhetsstoppet hittade jag en liten nakensnäcka, som jag faktiskt hann visa de andra innan det var dags att gå upp.
Dök med en plastflärp på munstycket som ska skydda läpparna från kyla och brännmaneter, och det verkade faktiskt funka som det var tänkt (mot kylan i alla fall - några brännmaneter finns ju inte så här års). I alla fall var det påtagligt de få gånger kallt vatten faktiskt kom åt läpparna...
Vädret var allt annat än mysigt - strilande regn och snålblåst efter att det blåst sydvästlig och västlig kuling under natten. Det är så man undrar om man är riktigt klok som frivilligt utsätter sig för sådant här!
Sikten var genomusel (max en halvmeter) i ytan, fullt med humusämnen från allt regnande den senaste tiden. Nedanför 4-5 m blev det klart bättre, men fortfarande inte mer än 3-5 m som bäst.
Ett kraftigt språngskikt på ca 12 m, men sikten var lika dålig nedanför som ovanför språngskiktet.
Ett par plusgrader i ytan, +5 grader lite djupare.
Vi började dyket på Släggö-sidan, och nästan med en gång gjorde den dåliga sikten att Nicklas och Pelle tappade bort varandra. Ganska snabbt hittade de varandra igen, och så började de simma neråt och utåt runt Släggös utsida.
Vid den märkliga snäckskulpturen (ser ut som en maritim trädgårdsprydnad) som någon ställt ner på botten stannade Nicklas för att fotografera maskeringskrabban som satt mellan skalhalvorna. Sedan var det vidare igen, sakta neråt till ca 18 m, innan Pelle och Nicklas signalerade att det var dags att vända och gå tillbaka på lite grundare djup.
Inte så mycket djurliv att se annat än kammaneter (havskrusbär i mängder), förrän vi kom upp på grunt vatten igen. På ålgräset där vi gjorde säkerhetsstoppet hittade jag en liten nakensnäcka, som jag faktiskt hann visa de andra innan det var dags att gå upp.
Dök med en plastflärp på munstycket som ska skydda läpparna från kyla och brännmaneter, och det verkade faktiskt funka som det var tänkt (mot kylan i alla fall - några brännmaneter finns ju inte så här års). I alla fall var det påtagligt de få gånger kallt vatten faktiskt kom åt läpparna...
