Dyk nr: 139, Halls fiskeläge-norra Gotland
DYKARE :
PARKAMRAT :
Tjappe Gdk
DATUM :
2006-11-11
MAXDJUP :
13 meter
DYKTID :
45 minuter
VISAD :
158 ggr
Så var det dags för ett av GDK:s klubbdyk. Det var jättebra annonserat i ett klubbutskick och verkade proffsigt upplagt, med ytorg och fika. Döm om min förvåning då bara jag och tjappe skulle dyka?! Henrik och Anders var ytorg samt grillmästare. Vi är ju ingen stor klubb, men ändå?! Några fler kunde ju ha kommit.
Miljön för dyket var perfekt. Ett dyk som alla skulle kunna göra, från fridykare till tre stjärniga. Vattnet höll en behaglig temperatur på sju grader och sikten bedömdes till 10-15 meter.
Under dyket såg vi lite räkoroch små fisk, men vi hittade även linan uttill rauksystemet som Henrik hittade någon gång under medeltiden och la lina till. Jo, det är sant! Vi hittade hans lina! Helt otroligt!
Lite pinsamt blev det dock när vi skulle tillbaka. Eftersom det var första gången på denna dykplats, var jag och Tjappe nogranna med att ta ut kompass, så att vi skulle hitta tillbaka lätt. När vi skulle vända dyket ute vid raukarna, skulle vi följa linan tillbaka.....Var den nu var??? Nåja, vi har ju kompassriktningen.....Den stod pall, hur man än vred den! Den lilla luftbubblan som skall vara under glaset syntes inte heller, så jag antog att den var kass.
Nu infinner sig ett mentalt dliemma: Vilken sida av rauken leder ut på havet och vilken leder in mot land? Vi gjorde logiska funderingar och valde insidan....Nu blev det ju inte att vi följde lina och sedan pallkant, utan nu skulle vi så att säga simma fritt, eller liksom "gena" i alla fall. Efter att ha simmat väääldigt länge, (fortfarande med en kass kompass) bestämde vi os för att gå upp och kolla var vi egentligen var?! Skulle vi ligga i nynäs och plaska helt plötsligt? Nejdå, vi var helt rätt, men det visade sig att botten(som alltid) ser lite annorlunda ut och vi hade simmat in, just där pallen vred sig kraftigt in mot land. Eftersom den planerade dyktiden hade runnit ut, signalerade vi till ytorgen att vi var ok och gick sedan ner på ett par meter för att "simma hem" det sista. När vi kom under ytan och kollade ner mot botten, såg det ut som när man kollar ut genom ett tågfönster! Botten bara svepte förbi. Det var en ström som svepte oss söder om istigningsplatsen, så det kändes bra att vi höll oss grundare så att vi kunde kolla upp hur vi låg till hela tiden. Kompassen började funka igen på 5 meter. Kanske det var det verksammadjupet för den?
Slutet gott allting gott, men det blev lite pinsamt och onödigt fundersamt under tiden vi skulle fatta beslut.
Luft: 246-100
Sikt: 10-15m
Temp: 7´c i vatten
7´c i luften
Miljön för dyket var perfekt. Ett dyk som alla skulle kunna göra, från fridykare till tre stjärniga. Vattnet höll en behaglig temperatur på sju grader och sikten bedömdes till 10-15 meter.
Under dyket såg vi lite räkoroch små fisk, men vi hittade även linan uttill rauksystemet som Henrik hittade någon gång under medeltiden och la lina till. Jo, det är sant! Vi hittade hans lina! Helt otroligt!
Lite pinsamt blev det dock när vi skulle tillbaka. Eftersom det var första gången på denna dykplats, var jag och Tjappe nogranna med att ta ut kompass, så att vi skulle hitta tillbaka lätt. När vi skulle vända dyket ute vid raukarna, skulle vi följa linan tillbaka.....Var den nu var??? Nåja, vi har ju kompassriktningen.....Den stod pall, hur man än vred den! Den lilla luftbubblan som skall vara under glaset syntes inte heller, så jag antog att den var kass.
Nu infinner sig ett mentalt dliemma: Vilken sida av rauken leder ut på havet och vilken leder in mot land? Vi gjorde logiska funderingar och valde insidan....Nu blev det ju inte att vi följde lina och sedan pallkant, utan nu skulle vi så att säga simma fritt, eller liksom "gena" i alla fall. Efter att ha simmat väääldigt länge, (fortfarande med en kass kompass) bestämde vi os för att gå upp och kolla var vi egentligen var?! Skulle vi ligga i nynäs och plaska helt plötsligt? Nejdå, vi var helt rätt, men det visade sig att botten(som alltid) ser lite annorlunda ut och vi hade simmat in, just där pallen vred sig kraftigt in mot land. Eftersom den planerade dyktiden hade runnit ut, signalerade vi till ytorgen att vi var ok och gick sedan ner på ett par meter för att "simma hem" det sista. När vi kom under ytan och kollade ner mot botten, såg det ut som när man kollar ut genom ett tågfönster! Botten bara svepte förbi. Det var en ström som svepte oss söder om istigningsplatsen, så det kändes bra att vi höll oss grundare så att vi kunde kolla upp hur vi låg till hela tiden. Kompassen började funka igen på 5 meter. Kanske det var det verksammadjupet för den?
Slutet gott allting gott, men det blev lite pinsamt och onödigt fundersamt under tiden vi skulle fatta beslut.
Luft: 246-100
Sikt: 10-15m
Temp: 7´c i vatten
7´c i luften
Parkamraters loggar:
John Aspendal - Hallshuk hamnen
