Dyk nr: 32, Radozou - Teneriffe
DYKARE :
PARKAMRAT :
Daniel Westin
DATUM :
2002-12-14
MAXDJUP :
21,6 meter
DYKTID :
48 minuter
Nu skulle andra dyket med Atlantik göras och vi var förväntansfulla på att få åka ut med båten. Tji, fick vi. Det blåste för mycket och därför kunde vi inte åka ut på havet. Det fick bli ett landdyk till. =((
Uppväxt i Kungshamn/Smögen som man är, kunde jag ju inte riktigt hålla med. Det såg inte värre ut än de förhållandena jag dykt i hela sommaren. ...men det fanns väl antagligen undervattensströmmar el. dylikt som de på centret inte behagade berätta för oss eller så var de helt enkelt bara dåliga sjömän? Så vitt vi kunde se hade fiskebåtarna inga som helt problem att komma ur hamn.
Ja, ja, landdyk fick det bli. Vi hade ju trots allt åkt på dyksemester...
Döm om vår förvåning när de tar oss tillbaka till exakt samma plats som vi dykt på tidigare på dagen! När vi ifrågasatte visade sig att de hade ett landdyk som de körde med för jämnan. För jösse namn, tänkte vi, det måste ju finnas 1000-tals dykställen runt en såpass stor ö som Teneriffa? Måttligt roade hoppade jag, Daniel + Bruce i samma vatten igen... Denna gången hade det följt med en stor tysk kille och han var nu parkamrat med vår divemaster. Eftersom vi nu hade trott att vi skulle simma och titta på samma stenar/fiskar/krabbor etc. som vi hade sett under förra dyket blev vi lätt förvånade. Ingen av oss kunde se någonting! Tysken paddlade upp ett sandmoln framför oss så vi såg absolut ingenting under första halvan av dyket. Dock var det inga problem att följa efter, bara simma in i dimman =). När dyket sedan fortsatte en bit ovanför botten fick vi chans att studera tysken. Mycket underhållande faktiskt och allihop hade vi stundtals svårt att hålla oss för skratt. Maken till dykare hade ingen av oss någonsin skådat. Upp och ner som en jojo (nollkoll på avvägningen) och med armar och ben överallt. Gällde att hålla minst 5m säkerhetsavstånd om man ville behålla mask och reg. på plats. Ett ämne som vi glatt dryftade när vi kom upp till ytan igen. Tysken kunde nämligen inte ett ord engelska. (hoppas vi åtminstonde =)).
När vi stannade för vårt säkerhetsstopp (alla förutom tysken som redan hade ploppat upp till ytan, pga nollkoll som vanligt) hittade Daniel en sovande cuttlefish på botten. Den var nästan helt omöjlig att se pga kamofleringen. Så intressant att titta på den att minuterna bara flög iväg. Vi lät den förbli sovande och gick till ytan igen.
Sikt från 0-15m beroende på var vi hade tysken
Luft 205/115
Uppväxt i Kungshamn/Smögen som man är, kunde jag ju inte riktigt hålla med. Det såg inte värre ut än de förhållandena jag dykt i hela sommaren. ...men det fanns väl antagligen undervattensströmmar el. dylikt som de på centret inte behagade berätta för oss eller så var de helt enkelt bara dåliga sjömän? Så vitt vi kunde se hade fiskebåtarna inga som helt problem att komma ur hamn.
Ja, ja, landdyk fick det bli. Vi hade ju trots allt åkt på dyksemester...
Döm om vår förvåning när de tar oss tillbaka till exakt samma plats som vi dykt på tidigare på dagen! När vi ifrågasatte visade sig att de hade ett landdyk som de körde med för jämnan. För jösse namn, tänkte vi, det måste ju finnas 1000-tals dykställen runt en såpass stor ö som Teneriffa? Måttligt roade hoppade jag, Daniel + Bruce i samma vatten igen... Denna gången hade det följt med en stor tysk kille och han var nu parkamrat med vår divemaster. Eftersom vi nu hade trott att vi skulle simma och titta på samma stenar/fiskar/krabbor etc. som vi hade sett under förra dyket blev vi lätt förvånade. Ingen av oss kunde se någonting! Tysken paddlade upp ett sandmoln framför oss så vi såg absolut ingenting under första halvan av dyket. Dock var det inga problem att följa efter, bara simma in i dimman =). När dyket sedan fortsatte en bit ovanför botten fick vi chans att studera tysken. Mycket underhållande faktiskt och allihop hade vi stundtals svårt att hålla oss för skratt. Maken till dykare hade ingen av oss någonsin skådat. Upp och ner som en jojo (nollkoll på avvägningen) och med armar och ben överallt. Gällde att hålla minst 5m säkerhetsavstånd om man ville behålla mask och reg. på plats. Ett ämne som vi glatt dryftade när vi kom upp till ytan igen. Tysken kunde nämligen inte ett ord engelska. (hoppas vi åtminstonde =)).
När vi stannade för vårt säkerhetsstopp (alla förutom tysken som redan hade ploppat upp till ytan, pga nollkoll som vanligt) hittade Daniel en sovande cuttlefish på botten. Den var nästan helt omöjlig att se pga kamofleringen. Så intressant att titta på den att minuterna bara flög iväg. Vi lät den förbli sovande och gick till ytan igen.
Sikt från 0-15m beroende på var vi hade tysken
Luft 205/115
