Dyk nr: 64, Björkvik
DYKARE :
PARKAMRAT :
Johan Söderquist
DATUM :
2002-03-02
MAXDJUP :
10,4 meter
DYKTID :
27 minuter
Efter att Teno och jag länge hade pratat om att jag skulle testa hans vinge, dubbelpaket och lampa blev det då äntligen dags. Efter att ha gått omkring på dykmässan gav vi oss därför av ut mot Björkvik.
Med mig hade jag både stor dyklust och en hel del skepsis mot flaskornas vikt. Hur som helst, med mycket assistans från såväl Teno, Johan och Nina lyckades jag få på mig utrustningen och komma ned i det engradiga vattnet. Ungefär samtidigt började det snöa lite lätt, vilket väl Teno som skulle vara kvar på land inte uppskattade särskilt mycket.
Väl nere i vattnet insåg jag att remstället var lite för stort trots tidigare justeringar och jag fick använda alldeles för mycket koncentration bara på att hålla mig på rätt köl. Det kändes som om utrustningen var alldeles för tung för mig och så fort jag lutade lite åt sidan höll jag på att snurra runt som en sköldpadda på fel köl. Under bubbelchecken lyckades dessutom inflatorn frysa.
Efter att ha ordnat till inflatorn bar det då äntligen av nedåt och det kändes bra att vara under ytan igen även om utrustningen inte riktigt satt som den skulle. Balansen förbättrades lite för varje minut. Något annat var ju dock inte ens möjligt med tanke på att den var fullständigt usel från början. Johan ledde dyket och jag bara hängde på och kände in hur utrustningen betedde sig i vattnet.
Resultatet av det hela blev att jag trivs med remstället även om det satt lite för löst, men flaskorna (2x10x300) kändes alldeles för tunga - även under ytan. Beträffande lampan kan ju inte annat sägas än att den var lysande.
Med mig hade jag både stor dyklust och en hel del skepsis mot flaskornas vikt. Hur som helst, med mycket assistans från såväl Teno, Johan och Nina lyckades jag få på mig utrustningen och komma ned i det engradiga vattnet. Ungefär samtidigt började det snöa lite lätt, vilket väl Teno som skulle vara kvar på land inte uppskattade särskilt mycket.
Väl nere i vattnet insåg jag att remstället var lite för stort trots tidigare justeringar och jag fick använda alldeles för mycket koncentration bara på att hålla mig på rätt köl. Det kändes som om utrustningen var alldeles för tung för mig och så fort jag lutade lite åt sidan höll jag på att snurra runt som en sköldpadda på fel köl. Under bubbelchecken lyckades dessutom inflatorn frysa.
Efter att ha ordnat till inflatorn bar det då äntligen av nedåt och det kändes bra att vara under ytan igen även om utrustningen inte riktigt satt som den skulle. Balansen förbättrades lite för varje minut. Något annat var ju dock inte ens möjligt med tanke på att den var fullständigt usel från början. Johan ledde dyket och jag bara hängde på och kände in hur utrustningen betedde sig i vattnet.
Resultatet av det hela blev att jag trivs med remstället även om det satt lite för löst, men flaskorna (2x10x300) kändes alldeles för tunga - även under ytan. Beträffande lampan kan ju inte annat sägas än att den var lysande.
