Dyk nr: 44, Stora Lund, Vättern

Mitt livs första insjödyk, minsann. Det blåser västligt i närheten av kulingstyrka, men solen är framme från och till. Just norr om Ödeshög ligger Stora Lunds naturreservat. Det erbjuder en för vinden skyddad vik, där vi bekvämt och bekymmerslöst kan krypa i vattnet. Synnerligen skumt att det inte är något salt i vattnet. Kan man dyka då? Vi provar.

Det kan man. Det är ljust och bra sikt där nere, uppskattningsvis uppåt fem meter. Bottnen består av omväxlande klippor och sandbotten, allt skimrar i gult. Vi navigerar oss ut ur viken, som är skyddad av en tvärgående kam på fyra meters djup, och följer klippväggen på utsidan. En tom och övergiven kräftbur hittar vi, men djurlivet är det skralt med. Dyktiden har vi satt till 30 minuter, vilket är lite snålt. Vi hinner en kort upptäcksfärd utanför viken innan det är dags att vända inåt igen.

Tillbaka simmar vi genom en smal ravin, eller simmar förresten, strömmen för oss. Vinden driver på vattnet bra och vi kan nöja oss med att glida tillbaka. Efter en smärre navigationsförvirring när vi viker in i viken igen kommer vi in där vi började. Vi går upp vid samma sjunkna bildäck som vi gick ner, efter exakt 30 minuter.