Namn: Lösen:

Dyk nr: 216, Vagnhärads kalkbrott


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2009-10-03
MAXDJUP :
40,8 meter
DYKTID :
60 minuter
VATTENTEMP :
11 grader
SIKT :
10 meter
VISAD :
147 ggr
Internet är bra, internet är smidigt när man vill göra mycket samtidigt, internet för samman människor. Det där lät nästan som nån reklam ”connecting people”. Men att planera dykning samt dykplats en fredagskväll via dykarna och facebook (o sms) samtidigt med fler olika hade krävt en rad samtal innan dessa communityn uppfanns.

Jag och Danne hade tidigare i veckan bestämt att vi skulle dyka i helgen, men inte var eller vilken dag. På fre em får jag mess av honom på messenger där han frågar var och när vi ska dyka, över sms bestämmer vi lördagen. Senare på kvällen får jag mess via dykarna.nu från Fredrik som jag haft kontakt med lite under veckan, han är sugen på att dyka Kolsva elr Vagnis på lör och undrar var vi ska dyka. Under Idols sändningstid så har helt uppenbart en hel hög människor alltför lite att göra då deras nära och kära ska titta på Idol, detta resulterar i frenetisk aktivitet på facebook. Där bestämmer jag under kvällen träff med Asp o co samt stämmer av med mina dykbuddies om de gillar idén med Vagnis. Sagt o gjort, Vagnis it is.

Nu kan man ju fråga sig varför vi drar t. Vagnis då Kolsva är mycket bättre, ja men man behöver ju faktiskt luftombyte ibland, elr vattenombyte det kanske heter när man talar om dykning.
En halvmulen lördagsmorgon hämtar jag då upp Danne vid centrala torget i E-tuna, snacka om märklig känsla att åka in där, där normalt bara bussar och taxibilar får köra. Jag låter mig inte riktigt övertygas om att jag får vara här med min bil så lite oroligt ser jag mig omkring efter polisbilar när vi packar bilen. Ingen länsman syns till o vi kan påbörja vår resa mot Vagnhärad.

Ca 1h senare är vi framme, bland det första vi ser på plats är vår käre instruktörs bil, SwedTechDivning står det på sidorna. När vi går för att reka dykplatsen möter vi instruktören i egen hög person o han öppnar med ”nä men HEEJ! Va kul o se er, vad gör ni här? Har inte ni ett mycket bättre brott att dyka i?” o sen lite kramar o småprat innan han går tillbaka till genomgången med hans elever. Mycket kul att stöta på varandra sådär :o)

Vi kittar ordning o snart kommer även Fredrik efter lite telefonguidning sista biten ner t. brottet. Efter ännu en stund dyker Asp, Lelle o RÅ upp o det ska hälsas o småpratas lite till, mycket trevligt. Jag passar på att titta in Asps jätteflarror. Jag känner mig totalt okoncentrerat o ostrukturerad idag och jag är förvånad över att jag faktiskt lyckats få ihop o på mig allt som sig bör, inget läcker o inget bubblar under s-drillen *tjohoo*.

Jag får leda dyket då jag dykt här 1 gång förr (nja egentligen en gång till men det räknas inte då jag hade en sån manisk känsla av att jag skulle sjunka ner t. botten på 42m o bli kvar där). Vi planerar iaf att gå lite djupare i början o sen arbeta oss uppåt över väggen där toaletten m.m. finns. Sagt o gjort, vi går ganska snabbt ner t. ca 27m för att kolla in rullstolarna eller stora delar av ortopedavdelning 35. Undrar varför man dumpar en avdelning på det viset, undrar om de passade på att dumpa även patienterna, hemska tanke. När vi tröttnat på rullstular, toarullstol o lyftkranar tecknar jag en fråga teamet om vi ska gå upp eller ner. Danne kvittar det men Fredrik vill dyka över kanten o ner, japp då bär det väl ner t. nästa botten då. Jag gör ok-tecken flera ggr för att se att de känns bekväma och för att se att jag har hela teamet med mig, jag får såm vanligt kvicka tydliga ok-tecken tillbaka. När datorn visar 40,7 känner jag att det räcker o jag påbörjar gå grundare.

Jag dyker lite zig-zag över väggen men vid 15 och tunnan som ligger där så virrar jag bort mig lite o dyker åt fel håll. Vi simmar o simmar på 7-8m men badrummet dyker liksom aldrig upp, vi simmar lite till o där får jag syn på…värsta abborrstimmet och då förstår jag att vi är på totalt motsatta sidan av brottet mot vad vi borde vara. Jag tecknar att vi gör säkstopp o sen går jag/vi upp för att kolla var vi är. Efter 3stadiga minuter bryter vi ytan o blir varse om att vi är på totalt motsatta sidan. Fredrik tar ut kompasskurs för att dyka tvärs över brottet o vi hakar på. Snart är vi framme vid tunnan igen o där dyker vi nu åt rätt håll o jag inser här hur nära vi var tidigare :o) Badrummet är just nu upptaget av team Recco som rumlar runt i badkar m.m, de dumpar lite flarror innan de ger sig ner på djupet. Vi tar över badrummet och busar runt där, jag känner mig så fruktansvärt frestad av att busa lite med flarrorna som ligger där på golvet, men jag motstår frestelsen. När vi vimsat runt en stund tar jag o Fredrik o skjuter boj o gör vårt säkstopp innan vi går upp. Att ta sig ur brottet är en hel utmaning, trots det rejäla snöret de knutit fast där. Jag drar på mig en rejäl sträckning på baksidan av vänster lår :o( och känner mig smidig som en höggravid kvinna där jag kravlar mig upp.

Skulle vilja säga att det är katastrof att det inte ens kommit upp någon smidigare anordning för att ta sig i och ur brottet med tanke på vilka pengar de drar in på att ha detta ställe. Nån form av bajamaja elr vore inte fel det heller. Jag tycker att det borde dyka upp något som visar upp vad vi får för pengarna vi betalar för att dyka där. Ska det va så? VA va va!?

Parkamraters loggar:
Fredrik Christiansson - Vagnhärads kalkbrott
Fredrik Christiansson - Vagnhärads kalkbrott