Dyk nr: 375, Björkvik....
DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2010-06-01
MAXDJUP :
6 meter
DYKTID :
61 minuter
VISAD :
204 ggr
Grejen är att det är Mattias fel.
Inte mitt.
Inte Lelles.
Allt är Mattias satans fel.
Mitt självförtroende ha aldrig varit speciellt uppblåst förutom efter alkoholintag. Då jävlar är jag bra! Och inte minst snygg.
Men, nu låg jag och Lelle här på det hatade Björkviks botten. Efter 10 minuters sökande hittade vi ett djuphål som var sex meter djupt. Sex meter av skam kan man kalla det här dyket om man bestämmer sig för att göra en film om mig och Lelle.
Det skulle antingen bli en komedi eller en tragisk film om två föredettingar som försöker vara unga men konstant misslyckas.
Vi tappade omväxlande bort varandra, vi krälade på, nä, i botten och kranarna har tydligen flyttats om på ryggen till en plats där varken jag eller Lelle når dom. Flaskor spretade åt alla möjliga håll och faktiskt åt håll jag inte trodde var möjliga.
SAC-rate vill jag inte ens fundera över. Jag är som en alkis, försöker ignorera mina dåliga sidor, i det här fallet allt.
Mycket mer än så vill jag inte skriva, jag blir så deprimerad och vill helst skära mig djupt och rejält i handlederna*.
* Man skär LÄNGS med ådrorna och inte tvärs över. Speciellt om det ska gå fort och man inte ska hinna ångra sig. Vinkel och djup är viktigt att ta hänsyn till för ett lyckat slutresultat.
Inte mitt.
Inte Lelles.
Allt är Mattias satans fel.
Mitt självförtroende ha aldrig varit speciellt uppblåst förutom efter alkoholintag. Då jävlar är jag bra! Och inte minst snygg.
Men, nu låg jag och Lelle här på det hatade Björkviks botten. Efter 10 minuters sökande hittade vi ett djuphål som var sex meter djupt. Sex meter av skam kan man kalla det här dyket om man bestämmer sig för att göra en film om mig och Lelle.
Det skulle antingen bli en komedi eller en tragisk film om två föredettingar som försöker vara unga men konstant misslyckas.
Vi tappade omväxlande bort varandra, vi krälade på, nä, i botten och kranarna har tydligen flyttats om på ryggen till en plats där varken jag eller Lelle når dom. Flaskor spretade åt alla möjliga håll och faktiskt åt håll jag inte trodde var möjliga.
SAC-rate vill jag inte ens fundera över. Jag är som en alkis, försöker ignorera mina dåliga sidor, i det här fallet allt.
Mycket mer än så vill jag inte skriva, jag blir så deprimerad och vill helst skära mig djupt och rejält i handlederna*.
* Man skär LÄNGS med ådrorna och inte tvärs över. Speciellt om det ska gå fort och man inte ska hinna ångra sig. Vinkel och djup är viktigt att ta hänsyn till för ett lyckat slutresultat.
