Dyk nr: 130, Eldaren, vrakdyk, ute i plurret
DYKARE :
PARKAMRAT :
Tobbe Åkerblom, Therese Nordlinder
DATUM :
2002-08-10
MAXDJUP :
30,2 meter
DYKTID :
49 minuter
Underbart väder, 22 grader luft, 5 grader vatten, sikt 10-13 meter.
Andningsgas: EAN30, 2x15 liter, 220 bar ner, 120 bar upp. SAC 20.
Åkte till Eldaren på en trevlig utfärd med Nynäsdyks båt Dyning i Oceanics regi. Anders som skeppare och en sjuk Mia som DM.
Det lirade inte så bra för vårt team på detta dyk.
Ner efter lite strul med Tobbe och Tessans lampor etc...
Penetrerade förpiten, låda för ankarkätting, ankarklys, två hytter, dörrar, rör, belysningsgaller.
Vidare till bygget och torpedhålet på sb.
Jag simmade en bit in och såg att det var OK att fortsätta, slängde en blick bakåt på T&T, som jag tyckte följde med och fortsatte in.
När jag kom ut på bb sida var det ingen bakom mig.
Uppenbarligen hade de inte följt efter, eller om vi hade missförstått varandra eller nåt...?
Vi låg sen planlöst och glodde i 5 minuter på motorrummet genom skylighten.
Därefter gick vi upp.
Tobbe och Tessan gjorde världens långsammaste uppstigning, 30 minuter från 20-0 meter, lite för magstarkt för mig.
Till slut stog jag inte ut längre och signalerade "jag går upp" till Tessan och gick upp själv.
Vete fan vad de gjorde där nere så länge. De kanske "kramades"... ;-)
Ett ganska misslyckat dyk.
Andningsgas: EAN30, 2x15 liter, 220 bar ner, 120 bar upp. SAC 20.
Åkte till Eldaren på en trevlig utfärd med Nynäsdyks båt Dyning i Oceanics regi. Anders som skeppare och en sjuk Mia som DM.
Det lirade inte så bra för vårt team på detta dyk.
Ner efter lite strul med Tobbe och Tessans lampor etc...
Penetrerade förpiten, låda för ankarkätting, ankarklys, två hytter, dörrar, rör, belysningsgaller.
Vidare till bygget och torpedhålet på sb.
Jag simmade en bit in och såg att det var OK att fortsätta, slängde en blick bakåt på T&T, som jag tyckte följde med och fortsatte in.
När jag kom ut på bb sida var det ingen bakom mig.
Uppenbarligen hade de inte följt efter, eller om vi hade missförstått varandra eller nåt...?
Vi låg sen planlöst och glodde i 5 minuter på motorrummet genom skylighten.
Därefter gick vi upp.
Tobbe och Tessan gjorde världens långsammaste uppstigning, 30 minuter från 20-0 meter, lite för magstarkt för mig.
Till slut stog jag inte ut längre och signalerade "jag går upp" till Tessan och gick upp själv.
Vete fan vad de gjorde där nere så länge. De kanske "kramades"... ;-)
Ett ganska misslyckat dyk.











