Dyk nr: 1, Jordfall, Gullmarn
DYKARE :
PARKAMRAT :
Dennis
DATUM :
2002-09-05
MAXDJUP :
26,6 meter
DYKTID :
61 minuter
Tänkte provlogga på nätet, det kan ju vara kul...
Den mest ihärdiga dykkompisen Dennis har nu börjat få gehör för sina årslånga bedjanden, vädjanden och ibland rena trakasserier. Jag och Linda åkte med förra veckan, kan ses i Lindas logg, och idag (igår egentligen men jag orkade inte skriva något när jag kom hem igår) åkte vi upp till Jordfall. Jag träffade några killar på Scorpius som brukade dyka här och tyckte det var fint.
Detta var mitt andra dyk i Gullmarn och jag tror jag börjar få en liten ide om vad det handlar om. Att börja jämföra med ett dyk i yttre skärgården en fin dag är ju inte att tänka på men det är ändå ganska trevligt. Lera, lera, lera och så något fint att titta på. Jag hoppas Dennis kan snoka reda på vad det nu var vi såg med långa och aktiva fångstarmar. Fin var den iallafall. Sedan råkade vi på en kammussla som spurta iväg på sitt egna sätt. Ser faktiskt ganska kul ut...
Två jättehummrar gör ju också sitt till ett bra dyk men jag föredrar nog Pesas ändå. Vi får se vad Ormestad har att erbjuda. Om vi nu kommer dit. Jag känner att min otroliga entusiasm måste få ett slut snart, annars kanske jag dyker hela hösten. Jag får väldigt blandade känslor inför det alternativet.
Ha det gött så får vi se om det blir några fler loggar på nätet.
Den mest ihärdiga dykkompisen Dennis har nu börjat få gehör för sina årslånga bedjanden, vädjanden och ibland rena trakasserier. Jag och Linda åkte med förra veckan, kan ses i Lindas logg, och idag (igår egentligen men jag orkade inte skriva något när jag kom hem igår) åkte vi upp till Jordfall. Jag träffade några killar på Scorpius som brukade dyka här och tyckte det var fint.
Detta var mitt andra dyk i Gullmarn och jag tror jag börjar få en liten ide om vad det handlar om. Att börja jämföra med ett dyk i yttre skärgården en fin dag är ju inte att tänka på men det är ändå ganska trevligt. Lera, lera, lera och så något fint att titta på. Jag hoppas Dennis kan snoka reda på vad det nu var vi såg med långa och aktiva fångstarmar. Fin var den iallafall. Sedan råkade vi på en kammussla som spurta iväg på sitt egna sätt. Ser faktiskt ganska kul ut...
Två jättehummrar gör ju också sitt till ett bra dyk men jag föredrar nog Pesas ändå. Vi får se vad Ormestad har att erbjuda. Om vi nu kommer dit. Jag känner att min otroliga entusiasm måste få ett slut snart, annars kanske jag dyker hela hösten. Jag får väldigt blandade känslor inför det alternativet.
Ha det gött så får vi se om det blir några fler loggar på nätet.











