Dyk nr: 93, S/S AMASIS - Lysekil

Vraket var bojat och vi använde den för förtöjning och nedstigningen.
Till skillnad från dagen innan (då jag var däckad av sjösjuka) var det en mycket kraftig ytström, den avtog dock till noll vid 6-9 m djup.
Bara att gå armgång längs strömlinan runt segelbåten till bojen gjorde oss rejält utmattade och anfådda.
Ingen chans att ta sig tillbaka om man väl hade tappat linan...
För att slippa strömmen gjorde vi en snabb nedgång under vilken Martin trasslade in sig och blev hängande i gammal fiskelina.
Han kunde så måningom skära sig loss och ta sig ikapp.
Hon var såpass stor att vi inte fick grepp om vi befann oss på fören eller aktern.
Trots att vi simmade ett bra tag fann vi ej bryggan.
Kikade istället ner i lastrummet och fann mängder med stora torskar.
Jag förbannade mig själv på tillbakavägen för att jag inte lagt någon lina efter att jag upptäckt att jag inte var säker på om vi hade passerat uppstigningslinan eller inte, lite småsvettigt ett tag. Vi fann den efter ett par minuters letande.
Under uppstigningen fullkomligt haglade det brännmaneter i den starka strömmen, räddade Martin från en smärtsam kollision vid minst ett tillfälle.
Sen var det utmattande armgång tillbaka till badstegen.
Sikten var relativt bra och bottentemperaturen ca 15 grader.
Så här i efterhand var det ett kanondyk som jag gärna gör om.