Dyk nr: 101, Skår, Gullmarsfjorden
DYKARE :
PARKAMRAT :
Fredrik
DATUM :
2004-02-03
MAXDJUP :
21,3 meter
DYKTID :
38 minuter
Efter ännu en dag på jobbet finns det väl knappast något bättre och mer avkopplande än ett kvällsdyk. Inte ens i Februari när det är kolsvart, mörkt, allmänt ruggigt och ösregnar. Det blåser iallafall inte riktigt så mycket som de hotade med. Vi kollar Jordfall först, men som vi gissade så ligger det is där, så det får vara. Det blir Skår istället.
Det regnar i lite extra när vi ska till och ta på oss pryttlarna, men lyckligtvis finns ett olåst dass där man kan stå under tak och hoppa i torrdräkten. Alla grejor är iordningpysslade så långt det går innan vi åkte hit, så påklädningsproceduren är en ganska snabb affär. Däremot är det rikitgt härlig blåis i backen ned till båthuset, så det blir lite klättrande och halkande hit och dit innan vi hittar en oisig väg ner.
På ytan ligger ett tunt slamskikt med sötvatten, så antagligen hade dykningen varit lite smådunkel även på dagen idag, nu är det nermörkt även över ytan så nu är vi garanterade nattdyksförhållanden. Med bra ljus blir det kalasdykning.
Vi sveper ner förbi det första pungpartiet. Det är bara SÅ gott att vara viktlös igen. Eremitkräftor är aktiva överallt nere på botten, och vi ser även ett flertal maskeringskrabbor och andra småkrabbor. En simpa står på botten och ser dum ut, precis som ett stort antal småtorskar. De står lite här och var över mjuk/grusbottnetn och sover, verkar det.
Vi vänder upp mot punglandskapet igen. Fredrik hittar en lite rödspätta som han, ond som han är, inte kan undgå att trakassera. Utanför bortre änden av stranden där botten bryts upp av ett antal stora stenblock hittar vi ett helt gäng med Valthornssnäckor. Sifonerna vajar där de står formerade, blåsande sitt tysta tapto.
Vi vänder tillbaka och glider genom punglandskapet. Efter en dryg halvtimme börjar det bli lite småkyligt i det tvågradiga vattnet. Torrhandskarna funkar dock fortfarande kanon. Vi gör ett säkerhetsstopp och paddla sedan på inåt. Det är motström här uppe, och eftersom det är lite kyligt fenar vi på lite för att få upp värmen.
Vi gör en ordnad reträtt från Skår till Torp, där gyllene bågen mot avläggandet av en liten peng bjuder på middag.
Det regnar i lite extra när vi ska till och ta på oss pryttlarna, men lyckligtvis finns ett olåst dass där man kan stå under tak och hoppa i torrdräkten. Alla grejor är iordningpysslade så långt det går innan vi åkte hit, så påklädningsproceduren är en ganska snabb affär. Däremot är det rikitgt härlig blåis i backen ned till båthuset, så det blir lite klättrande och halkande hit och dit innan vi hittar en oisig väg ner.
På ytan ligger ett tunt slamskikt med sötvatten, så antagligen hade dykningen varit lite smådunkel även på dagen idag, nu är det nermörkt även över ytan så nu är vi garanterade nattdyksförhållanden. Med bra ljus blir det kalasdykning.
Vi sveper ner förbi det första pungpartiet. Det är bara SÅ gott att vara viktlös igen. Eremitkräftor är aktiva överallt nere på botten, och vi ser även ett flertal maskeringskrabbor och andra småkrabbor. En simpa står på botten och ser dum ut, precis som ett stort antal småtorskar. De står lite här och var över mjuk/grusbottnetn och sover, verkar det.
Vi vänder upp mot punglandskapet igen. Fredrik hittar en lite rödspätta som han, ond som han är, inte kan undgå att trakassera. Utanför bortre änden av stranden där botten bryts upp av ett antal stora stenblock hittar vi ett helt gäng med Valthornssnäckor. Sifonerna vajar där de står formerade, blåsande sitt tysta tapto.
Vi vänder tillbaka och glider genom punglandskapet. Efter en dryg halvtimme börjar det bli lite småkyligt i det tvågradiga vattnet. Torrhandskarna funkar dock fortfarande kanon. Vi gör ett säkerhetsstopp och paddla sedan på inåt. Det är motström här uppe, och eftersom det är lite kyligt fenar vi på lite för att få upp värmen.
Vi gör en ordnad reträtt från Skår till Torp, där gyllene bågen mot avläggandet av en liten peng bjuder på middag.
