Dyk nr: 370, Vagnhärad kalkbrott
DYKARE :
PARKAMRAT :
Terese Lundqvist
DATUM :
2004-07-11
MAXDJUP :
20,5 meter
DYKTID :
19 minuter
Efter en snabb macka i regnet och en pinkning i ventilen (klart det är jättelätt att pissa på land va...?) hoppade vi ner igen.
Då alla höll på att dra hem och vi inte ville bli inlåsta i Vagnis fick detta bli ett snabbt dyk.
Nån av oss föreslog en säckskjutning och uppstigning i blåvatten och så fick det bli.
Då jag rationaliserat bort allt vad löshängande säckar heter på min utrustning efter allehanda caveresor (har dock ibland säck i fickan), fick det bli Tereses uppgift.
Efter en snabb s-drill och genomgång av plan gick vi ner.
Stannade på 20 meter, hjälpte Terese att ta fram säcken.
Under tiden fipplade hon fram sin spool ur fickan på max 3 sekunder och 2 sekunder senare satt den färdigloopad och klar att användas på säcken. Imponerande!
Jag assisterade på GUE-vis med att hålla spoolen under den rituella säckuppblåsningen men överlämnade den till ägarinnan så fort säcken nått ytan.
Nästpå följde en uppstigning där jag skulle hålla koll på djup och tid och Terese skulle lita på mig, hålla samma takt och linda lina på spoolen.
Hon ville gärna kolla djup på sin dator i början och detta gjorde henne lite okoncentrerad på lindningen.
Jag vred om datorn på hennes arm så hon inte kunde se den och då gick allt mycket bättre.
Återigen blev jag impad av kissens förmåga att linda lina på en liten spool med hjälp av en pistolhake och samtidigt hålla en bra avvägning.
Vi gjorde ett par kortare 3min stopp på vägen bara för att kolla läget.
Funkade fint vilket känndes skönt.
Jo, vi såg en liten brun bagge som pissade när vi lös på den. Den hade minsann inga problem med kisseriet den... Gissa om man blev avis.
Då alla höll på att dra hem och vi inte ville bli inlåsta i Vagnis fick detta bli ett snabbt dyk.
Nån av oss föreslog en säckskjutning och uppstigning i blåvatten och så fick det bli.
Då jag rationaliserat bort allt vad löshängande säckar heter på min utrustning efter allehanda caveresor (har dock ibland säck i fickan), fick det bli Tereses uppgift.
Efter en snabb s-drill och genomgång av plan gick vi ner.
Stannade på 20 meter, hjälpte Terese att ta fram säcken.
Under tiden fipplade hon fram sin spool ur fickan på max 3 sekunder och 2 sekunder senare satt den färdigloopad och klar att användas på säcken. Imponerande!
Jag assisterade på GUE-vis med att hålla spoolen under den rituella säckuppblåsningen men överlämnade den till ägarinnan så fort säcken nått ytan.
Nästpå följde en uppstigning där jag skulle hålla koll på djup och tid och Terese skulle lita på mig, hålla samma takt och linda lina på spoolen.
Hon ville gärna kolla djup på sin dator i början och detta gjorde henne lite okoncentrerad på lindningen.
Jag vred om datorn på hennes arm så hon inte kunde se den och då gick allt mycket bättre.
Återigen blev jag impad av kissens förmåga att linda lina på en liten spool med hjälp av en pistolhake och samtidigt hålla en bra avvägning.
Vi gjorde ett par kortare 3min stopp på vägen bara för att kolla läget.
Funkade fint vilket känndes skönt.
Jo, vi såg en liten brun bagge som pissade när vi lös på den. Den hade minsann inga problem med kisseriet den... Gissa om man blev avis.
Parkamraters loggar:
Terese Kalinski - Vagnhärad: djupa brottet
Terese Kalinski - Vagnhärad: djupa brottet
