| |||
|
Decostopteori Jag har försökt fördjupa mig i teorierna kring dekostop och blir alltmer konfunderad över två saker: 1) Dykdatorer 1) Restriktionerna kring syrgas och helium. Ju djupare jag försöker sätta mig in i dekoteorier desto med konfunderad blir jag. Om vi tar det här med dykdatorer först så blir jag inte klok på min egen och andras användning av dem. Dykdatorer idag bygger ju på principer som inte är korrekta. Ursprungligen var det John S. Haldane som utvecklade teorierna om inerta gaser som bands i vävnaderna. Dessa teorier fortsatte Robert D. Workman att utveckla inom US navy och han skapade filosofin om M-vaules och etablerade tanken på ett linjärt samband mellan mättnaden i vävnaderna och det omgivande trycket. Även Heinz R. Schriener, också från USA bidrog med tankarna kring transport av inerta gaser i blodet till vävnaderna, gasers förmåga att lösa sig i vävnader, tankarna kring teoretiska ”compartments” osv. Faktiskt var det Schreiner som formulerade tesen att partialtrycket i en teoretisk compartment är summan av alla inerta gasers partialtryck i denna teoretiska compartment även om de har olika halveringstider. Resultatet av dessa forskares arbete tog Buhlman väl vara på och Buhlmans största bidrag till dykningen är väl närmast att han publicerade sina resultat så att dykdatortillverkarna kunde applicera dessa på modern rekreationsdykning. Men frågan är om detta egentligen skapat mer skada än nytta/bekvämlighet. Problemet är ju att teorierna inte är helt korrekta. Så dykdatorer inger en falsk säkerhet och det finns ingen dykdator som ger korrekta uppgifter om dekompression. Nu lär jag nog få en hel del dykare på mig, men låt mig förklara vad jag menar. Till att börja med anger en dykdator som regel en viss ”no-stop-time”. Det finns ingen ”no-stop-time”. Alla dyk innebär kväve i vävnaderna och i blodet som kräver utvädring. Ändå har vissa datorer helt löjligt gott om ”no-stop-time”. En del Suunto-datorer ger dig möjlighet att dyka ända till 50m djup utan att du går in i deko. De som använder Buhlman (t ex Uwatec) tillåter i vissa fall att du dyker till 30m i upp till 27 minuter utan deko. Detta är fel. Med sådana dykprofiler krävs dekompression och utvädring av kväve. Det finns inget sådant som en ”fri lunch” och - översatt till dykning - ”no – stop time”. Jag vet inte om problemet att de som dyker med en sådan profil och sen endast gör säkerhetsstopp är värst eller om det värsta är att med en dykdator lär man sig inte dekompressionstänket. Tack vare dykdatorer tror jag det finns många som aldrig bryr sig om att förstå dekompressionsfilosofi, jag tror till och med att det finns många som glömmer av hur man läser av en tabell för maxtider på olika djup etc. Många är de som jag haft på ”scuba review” som inte klarar att hitta rätt i tabellerna och definitivt inte kan räkna på upprepad dykning. Men dykdator har de för säkerhetens skull. Med andra ord två fel. Datorn använder inte korrekta teorier för sin dekompressionsbevakning och vägleder dykaren till en dekompression som inte är tillräckligt bra, i synnerhet inte under upprepad dykning. Det andra felet är att tack vare dykdatorn hoppar många över teorierna kring dekompression och lär sig aldrig att förstå tänket bakom deko-filosofierna. Jag vet inte vilket som är värst. Att vara okunnig om dekompressionsteorierna eller att lita till datorer med felaktiga anvisningar om när deko skall utföras respektive på vilka djup dekompressionerna skall utföras. Numera vet man att all dykning kräver dekompression. Vid grundare dyk under kortare tid sker utvädringen genom att man gör uppstigningen långsamt, mycket långsamt. Inte med högre hastighet än ca 9-10m per minut. Och inte utan att göra ett säkerhetsstopp vid mellan 5-4 meters djup. Så här långt fungerar de flesta dykdatorer OK om man inte gör våld på datorns hastighetsövervakning. Men gör du det så kan du inte längre lita på datorn. Och dyker du flera gånger samma dag kan du definitivt inte lita på datorn. Förstår de som dyker med dator detta? Vet de att det bästa sättet att försäkra sig om att inte göra för snabb uppstigning är att man bör stanna upp var tredje meter i ca 10-20 sekunder för at låta kroppen ”komma ikapp” med utvädring? Vid djupare dyk bör utvädringen ske så att man inleder med djupa stopp. Ett första djupt stopp vid 80% av maxdjupet i ca 1 minut och därefter en uppstigning i intervaller om 3 meter med ca 20-60 sekunder på varje stop ända upp till ca 20 m där man byter gas ( till 50% syre) för att öka partialtrycket och öppna syrefönstret. Där stannar man i ca 5 minuter och det är egentligen här som man gör sig av med kvävet från djupet. Den långsamma uppstigningen syftar till att undvika bubbelbildning och stoppet på 20 meter är första utvädringen. Efter detta stopp tar man sig upp 3 meter i taget med lite längre tid per stopp, 2-3 minuter per stopp upp till 6 meter där man kan byta gas till 80-100% syre. Här stannar man lite längre, kanske 10 minuter och sen säkerhetsstopp på 4-5 m och återigen långsam uppstigning till ytan med 20 sekunders stopp (om vädret medger) per meter upp. På så sätt hinner kroppen med att anpassa sig till det successivt sjunkande trycket. Detta är grunderna, längden per stopp och antalet stopp kan variera beroende på dyk och mix, men detta är grunderna. Jag vill för allt i världen inte att någon dyker på mitt exempel, det är bara grunderna. Dyk på moderna tabeller som inkluderar djupa stopp eller på moderna PC-program som inkluderar sådana stopp. Mitt exempel är bara en skiss, en schematisk beskrivning av grundfilosofin. Det handlar om att låta kroppen hinna med i anpassningen utan att det bildas bubblor i vävnaderna. Bubblor i blodet andas du ut, men bubblor i vävnaderna kan du inte reparera i efterhand, dvs. skapas de så blir du inte av med dem på grundare djup, hur länge du än stannar där. En dykdator skickar upp dig till ett grunt djup omgående. Förvisso långsam uppstigning, men inga djupa stopp. Stopp som ju är helt avgörande för en korrekt utvädring. Den som gör djupa dyk med en dykdator som stöd är inte korrekt utvädrad. Datorn är missvisande och definitivt ingen säkerhet på dyk djupare än 20 m. Korta dyk till 20 m ger datorns alarm om snabb uppstigning en vägledning, men på djupare dyk än så ger datorn endast en falsk säkerhet som snarare förleder än leder dykaren rätt.
|
|||
 Visa alla svar«TILLBAKA Svara på detta inlägg Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik: Svar: |
