Antonio Martinez

Ålder: 34
Yrke: Polis
Bosatt: Västerås
Antal dyk: 220 +
Medlemsnummer: 3445

Hej Antonio, allt bra med dig?
Jo tack, tack för att du frågar. Min familj mår bra och mina vänner mår bra, så man klagar inte. Hur mår du själv?

Vem är egentligen Antonio Jorro?
Ja, det kanske ni skulle fråga den där killen Freud om. Men helt ärligt så är jag en vanlig kille på 34 år, född i det soliga Spanien men kom till Sverige när jag var runt 4 år.
Jag bor ihop med min sambo och är pappa till Elliot 2 år. Den 24 Aug 2008 har vi fått in en beställning från storken. Jag ska alltså bli pappa igen. Jag jobbar som polis i Västerås med omnejd. Jag tror och hoppas att jag har självinsikt och har en lagom självdistans. Jag är oftast glad, bjuder på mig själv och gillar människor.

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Ja du. Den frågan har även jag ställt till mig själv. Speciellt eftersom jag nästan aldrig brukar göra något väsen av mig på forumet. Är det någon eller några som har ett svar på det så får dom gärna berätta det för mig. Jag lovar att bjuda på kaffe för varje svar jag får ;-) .

När började du dyka och varför?
Jag började med sportdykning 1998. Jag hade turen att få göra mitt uppdyk i Norge. Därefter har det bara snurrat på. Jag har alltid gillat vatten. När jag var liten var jag i Spanien i stort sett under varje sommarlov plus lite till. Nästan varje dag (när jag inte var hemma hos mina fastrar och åt mat) så gick jag alltid ner till havet. Jag tog min handduk, min mask och mina fenor och drog iväg (innan körde jag utan mask och annat). Sedan var jag borta i några timmar. Ibland undrar jag vad mina föräldrar tänkte då. Speciellt när vågorna var dubbla min längd. Jag känner faktiskt igen mig lite i början av filmen ”Det stora blå”. Jag älskar vatten och kommer alltid att göra det. Därför kändes dykningen som ett givet val.

Kan du kort beskriva din dykkarriär?
Som jag nämnde tidigare så tog jag mitt OW certifikat 1998. Jag tänkte först stanna på den nivån. Men min nyfikenhet var större! Det har blivit en del cert efter det, men de finns redovisade på min presentation.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
Givetvis vara med min familj så mycket jag kan. Jag försöker också hinna med mina vänner. Men tyvärr så arbetar dom oftast när jag är ledig och vise versa. När jag får tid över så försöker jag också träna lite. Jag har tidigare tävlat i boxning så det är någon som fortfarande ligger mig varmt och hjärtat. Jag har fortfarande nyckel till lokalen så det blir ibland några ronder i ringen (slutar oftast att jag ligger dreglandes på rygg och ser karlavagnen).

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Ett exempel. Att vakna upp i ett rum (alltså hotellrum, båt, vandrarhem etc.) som luktar gamla underställ och känna lukten av saltvatten :-) .

1. Man kliver upp, ruskar liv i personen under sig (OBS, våningssäng!).
2. Äter frukost.
3. Snackar ihop sig om det kommande dyket. Kommer överens om vilket ”mission” man skall genomföra.
4. Dricker en kopp java och softar.
5. Skriker: ”Go go go…”
6. Dyker!

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Svår fråga. Men ett minne är från början av min dykkarriär. Vi är tre (eller fyra) dykare som dyker ihop. Vi gör ett nattdyk nere vid Västkusten. Vi sätter oss på sandbottnen och släcker våra lampor. När vi viftar med våra händer så blir allt upplyst av marelden. Marelden far förbi våra ansikten och ger tillräckligt med ljus så att vi alla kan se varandra.

Vad tycker du om dykarna.nu?
Bra sida. Ni som jobbar med sidan gör verkligen ett kanonjobb.

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
Nja, jag kom precis hem efter en skön dykar-påsk i Lysekil. Jag har nyligen köpt en ny digitalkamera med UV-hus (kika i mitt senaste album så förstår ni varför). Så det UV-huset tänkte jag pröva så fort som möjligt. Sedan har jag så klart några drömmar och önskemål på min ”att-göra-lista” kvar.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
Jag var nyligen på ett jobb där en hel villa brann ner till grunden. Familjen som bodde där hade alla sina minnen kvar i huset. Tipset är att ha kopior på era familjebilder på någon annan plats. Sist. Bygg broar med varandra! Var rädda om er och de människor som finns runt omkring er! Ta ingen förgiven! Om ni ser mig när jag är ute och dyker, så kom gärna fram och prata lite. Var även rädda om våra dykplatser och miljön runt dem. Ha ett bra dyk-år!