Charlotta Carlén

Namn: Charlotta Carlén
Ålder: 36
Bosatt: Stockholm
Antal dyk:+700
Medlemsnummer: 1100

Hej Lotta, allt bra med dig?
Allt är bara fint med mig. Trots sommarens väder har jag haft en bra dyksommar både i Skåne, på västkusten och nu senast på Öland, där vi haft sex dagar fantastisk vrakdykning.

Vem är egentligen Charlotta Carlén?
Jag är en utvandrad finlandssvenska som tyvärr inte längre talar finlandssvenska utan numera behärskar en hyfsat utpräglad stockholmska.

Två ord som i övrigt beskriver mig ganska bra är noggrann och orädd.

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Hm, jag har hängt med ett tag, dyker aktivt och har hållit en ganska hög profil och är ett bekant namn för många. Jag skulle tro att det är anledning nog att vara nyfiken.

När började du dyka och varför?
Jag började dyka år 2000 i samband med att min sambo Per fick presentkort på OW-kurs för två av en kompis. Vi hade tidigare pratat om dykning och hur kul det skulle vara. Att jag är delvis uppvuxen vid Indiska oceanen har bidragit till min fascination av havet och marint liv – som nu mera övergått till intresse för gamla förlista fartyg. Sedan år 2000 har jag hunnit med att både harva i Lövsta kalkbrott och scootra mellan propellerbladen på Grom.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
Ja, men inga som upptar min tid i lika stor utsträckning som dykningen.

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Färdigfylld gas, riggade dykprylar, bekväm dykbåt med lite blandat folk ombord. Vindstilla med soldis. Bra sikt. Per fotar och jag söker upp fotoobjekten; nakterhus, ratt, maskintelegraf, flaggförråd, medicinskåp, sextant etc.

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Oj, vad svårt att välja! Jag har haft många riktigt bra dykupplevelser, bl.a. i Narvik, utanför Öland och på Steuben. Mäktigast är helt klart Steuben – en 167 meter lång oceanångare som bl.a. gått som kryssningsfartyg och flaggskeppet i Nordtyska Lloyds kryssningsflotta men fick sluta sina dagar som ett torpederat och sänkt skadetransportfartyg på Östersjöns botten tillsammans med dryg 4000 av sina passagerare. Ångarna utanför Öland är också helt fantastiska, både tack vare sikten och att de än så länge är relativt intakta med många fina mässingsdetaljer. En av dem – Nelly – var magisk första gången jag dök på henne. Hon var då helt draperad i garn och nät som om hon var klädd i flor. Alla rattar och nakterhuset på bryggan var helt intakta utan den minsta skada. Sikten var fantastisk. Jag önskar så att jag hade haft foton från det dyket.

Dyk som jag ansett extra minnesvärda har jag loggat här på dykarna.nu. Tyvärr har jag varit lat och föga beskrivande i mina loggar. Jag ska göra ett ryck och komplettera med lite bättre beskrivningar av dyken och uppdatera med de senaste årens höjdpunkter.

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
Förutom Sala silvergruva har vi planer på att besöka gruvan i Ojamo igen och några vrak utanför Finland samt göra en resa ner till Italien och vraken där och på vägen hem stanna till i Frankrike för några dagars grottdykning. Sedan blir det även en eller ett par turer med Moskus tilll Fu Shan Hai och kanske Steuben. Men allra närmast blir det nog ett dyk här hemma på Fritzen.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
Att alla som dyker förhoppningsvis gör det av samma anledning, nämligen för den fantastiska upplevelsen att få se en värld som vi egentligen inte har tillgång till. Tänka på att lämna den så oskadd som bara möjligt för kommande generationer och låta fler få uppleva samma fantastiska miljö – natur, djurliv så väl som vrak och annan mänsklig lämning. Jag har varit med och hittat och dyk flera vrak där skeppsklockorna funnits kvar och finns kvar. Förhoppningsvis får de behålla dem ännu många år för fler att se och uppleva. Ju fler detaljer som finns kvar desto roligare dyk!