Tomas Asp

Ålder: 40
Yrke: Märkligt yrke. Jag besiktigar brandlarm och liknande inom brandskydd. Ibland håller jag utbildningar inom brandskyddsområdet.
Bosatt: Cave- och TECH-metropolen Västertorp söder om Stockholm
Antal dyk: Vansinnigt nära 300 inkluderat några tryckkammarbehandlingar.
Medlemsnummer: 492

Hej Tomas, allt bra med dig?
Allt är bra. Det är fredag. Vinet slinker förvånansvärt lätt ner i magen, SoldF ligger uppslagen på bordet. Snart är det lite MMA på tv.

Vem är egentligen Tomas Asp?
Det är han som undrat varför andra har nominerats före honom.

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Med stor sannolikhet är det mitt fint utmejslade och vackra utseende som fängslat alla 17 000 dykare. Möjligen kan det även bero på mer eller mindre genomtänkta inlägg på forumet. Allt behöver inte vara på blodigt allvar på ett forum. Man ska tänka genom det man skriver men gärna avsluta med en knorr. Ett och annat rent OT-inlägg utan personliga påhopp lättar bara upp stämningen i diskussioner om lillkoniska gängor (vad är det?) och m25-gängor.
Mina loggar brukar vara ganska vällästa vilket glädjer mig enormt. Förutom att det brukar vara ganska roligt att skriva så ser jag det som lite service att skriva om t ex TECH-kurser, cave-kurser jag gått. Jag bjuder så gärna på mina egna misstag. Det är ens plikt att vara ärlig och rättfram om misstag, incidenter och skador. Kanske just mina loggar fått någon att ta sig en funderare på dyksäkerhet. Tydligen är mina loggar och rapporter kring min egen PFO-operation festligt nog kända på Karolinska sjukhuset.

När började du dyka och varför?
Jag och två väldigt nära och bra arbetskamrater bytte ungefär samtidigt företag och spreds vind för våg. För att hålla kontakten enades vi om att ta dykarcertifikat tillsammans. Jag var måttligt intresserad men gick med på det just för kamratskapet. Idag är det bara jag som fortfarande dyker aktivt. Kentha dyker ibland men mest vid sitt varv och Calle dyker tyvärr inte alls men numera arbetar jag åter med honom så jag håller koll på honom ändå. Han sköter sig bra.

Kan du kort beskriva din dykkarriär?
Från glad nybörjare till flerfaldigt tryckt 40-åring tog det nio år. Jag har under min karriär drabbats av oförklarliga olyckor vilket visade sig bero på PFO (Google is your friend…). Mina problem har dock fått mig och säkert även mina kamrater att tänka mer och mer på säkerhet såsom gasval och planering.
Utan mina olyckor hade jag nog stagnerat i utvecklingen och kanske inte dykt idag. Jag är mycket nöjd med var jag hamnat idag avseende vänner, utbildningar och dykmöjligheter.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
Ibland bär jag grönkläder och ibland vit pyjamas. När jag bär grönt skjuter jag på folk. I vit pyjamas kramas jag och försöker bryta armar och ben av mina vänner. Tyvärr bär jag vitt alldeles för sällan.
Efter Fille Kalinskis svensexa då Lelle Brusell dömde ut min lägenhet som sanitär olägenhet har jag och sambon renoverat lägenheten vilket kostat oss mycket pengar. Jag gillar att sova också, jag är ju trots allt fyrtio år.

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Efter min grottdykarkurs för ett år sedan så spenderas den mest perfekta dykdagen i ett berg. Mitt svar just nu är att en perfekt dykdag börjar med en 155 meter lång hisstur ner i Salas inre. Därefter väntar enormt spännande dykning i mycket gamla gruvschakt i en oförlåtande miljö som konstant håller 2-3 grader. I de tillmakade gruvgångarna finns spår av både människor och djur från forna tider.
Att sitta på en dykbåt i väntan på ett spännande vrakdyk kan också vara enormt spännande. Där känner jag mig nog mer avslappnad men just grottdykning är så fantastiskt! I grott/gruv-miljön är man så mycket mer fokuserad än på ett spegelblankt hav i strålande solsken en julidag på TESSI.

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Svårt val men jag väljer nog Mexico. Vilket dyk som helst där är oslagbart men jag minns kanske Chan Hol bäst. Kim Davidsson (som varit veckans medlem) var väldigt generös och körde oss för honom helt okända personer ut till en liten, liten pöl vid en bergknalle. Pölen kanske är fem kvadratmeter och 50 centimeter djup. I ena hörnet finns ett litet hål där man kan trycka sig genom och därefter väntar flera kilometer av trånga gångar blandat med helt vattenfyllda katedralstora utrymmen bara 10 meter under djungeln.

Vad tycker du om dykarna.nu?
Jag har dykarna.nu att tacka för mycket. Det är ett bra sätt att hålla sig ajour med dykvärlden och att skaffa nya vänner. Jag var med från början och var med och planerade ett världsrekordförsök 2001 vilket nog gjorde det extra lätt att göra sig hörd och synas och skaffa vänner, exempelvis grundarna själva. Flera av de jag dyker med idag har jag träffat via dykarna.nu. Dykarna.nu är den sajt jag tittar på först när jag slår igång datorn.

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
Lite Finland, lite Norge, mycket Sala. Ny bil.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
Gul/grön är jord.
Skaffa brandvarnare.
Skaffa brandfilt.
Skaffa handbrandsläckare.
Dykning ska vara kul, inte revirpinkeri och en tävling. Man måste inte ha det senaste eller tuffaste. Man måste inte skynda till TECH. Bara man är medveten om sin egen och utrustningens begränsningar när man dyker. Inte chansa i onödan.