Annonser på torget:
SÄLJES Heser och Halcyon Scout backuplampor

Ja.

Bland blå backar och jetfins i Björkvik

En ruggig helg i november 2001 packar instruktörerna Cissi och Tor upp sina stora, svarta och tunga Jetfins ur de blå dykbackarna. Janne och jag stirrar storögt.

Vi Padi-elever med svajiga, gula fenor med plastspännen, snorkel och jack-BCD stirrar misstänksamt på instruktörerna som ska certifiera oss för Padis open water-kurs i Björkvik på Ingarö. De har annorlunda grejor. Det är något med "DIR", säger de. Vi fattar inget. Det är inte en sån kurs.

Burksoppa på hällen

Under ytintervallet mellan de två sista kursdyket sitter dykbuddyn Janne och jag i regnställ på berghällen vid buss-vändplan och äter (burk) ärtsoppa i termos. Det duggregnar och är mulet. Janne hade köpt kursen på internet. Det var något nytt, modernt och i framkant.

Jag är kall. Kommer inte ihåg när jag såg solen senast. Ska det vara så här att dyka? Är det kul? tänker jag. Plötsligt ropar någon från bryggan ett par hundra meter bort:

"Det ligger något vattnet! Jag tror det är en människa!"

Vi tror inte på det, men masar oss fram till bryggan och kikar ner. Och där finns något i vattnet - rakt under - på ett par meters djup. En livlös människa. Det är overkligt. En ung kvinna ligger sänkt på botten och stirrar rakt upp. Vi tror att det är en docka, men det är det inte.

Sista dyket

Någon av oss kontaktar polisen. Sedan ett dilemma. Ska vi fortsätta kursen eller inte? Gruppen velar, men kommer fram till att vi genomför ändå det sista och avslutande dyket för att få det eftertraktade certifikatet.

Med fjärilar i magen går vi längst ut på berghällen några hundra meter från bryggan och går i vattnet. Omkring en halvtimme senare kommer vi upp - stolta och godkända elever. Vid bryggan är poliser på plats. Det har hunnit skymma.

Tyst polis

Vi blir förvånade att de inte ställer frågor. Vi är vittnen. Nog borde de ha några frågor? Men de håller sig på sin kant. Förmodligen väntar de på att tekniker ska komma.

Efter en stund säger vi elever och instruktörerna adjö till varandra och åker hem denna ruggiga söndag i november. En tid senare läser vi i kvällstidningarna att polisen identifierat kroppen - en 22-åriga modell, Melissa, som är försvunnen och att de har en huvudmisstänkt som erkänt. Stora rubriker i tabloidpressen.

Så började en hobby-dykarkarriär.

Tack Cissi och Tor för att vi till slut fick på oss Jetfins, packade i blå backar, plockade av snorkeln och övade trim. Det tog dock några år. Still trying "doing it right." Men upptäckten den där söndagen i mitten av november 2001, var riktigt ruggig.


Några dyk sedan dess

Stockholms skärgård och Västkusten(2001-2025)
Röda havet: Thistlegorm, Rosalie Moller, Chrisola, Kingston, Carnatic, Ghiannis D, Ulysses, Yollanda, Dunraven, Dolphin house, El Minya (2019)
Malta: Um el Farud, HMS Stubborn, P29, Rosie (2017)
Gran Canaria: El Cabrón, Como Tu (2017)
Narvik: Neuenfels, Romanby, Stråssa, Martha Hendrikk Fisser, Z21 Wilhelm Heidkamp, Anton Schmidt, Diether von Roeder (2016)
Kalifornien, Point Lobos (2016)
Lettland: Vraktur inkl Gotland (2015)
Ubåtsmassakern: Öland (2014)
Florida: Spiegel Groove, Duane (2012)
Malta: Um el Farud, P29, Rosie, Blue Hole (2011)
Grekland: Karpathos (2010)
Åland: Belliver, Gävle, Plus mm (2010)
Thailand: Ko Hai, Koh Lanta, Phi Phi (2007)
Egypten: Ras Mohammed (2005)
Malta: Um el Farud mm (2004)
Sala Silvergruva
Tuna Hästberg gruva
Långban gruva
A-gruvan
Vagnhärad kalkbrott