Namn: Lösen:

Dyk nr: 31, Skår, Gullmarn


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2004-12-18
MAXDJUP :
20,3 meter
DYKTID :
25 minuter

Vi snackade om att ev göra ett dyk på lördagen Micke och jag. Men när han ringde på fredag och föreslog att vi skulle dra iväg över hela helgen var jag inte sen att haka på. Efter en stunds funderande, surfande och telefonsamtal med dykplatstipsare Tilja bestämde vi oss för Västkusten. 1930 på fredag kväll plockade Micke upp mig och sen blåste vi ner till Trollhättan där vi bokat rum på Scandic. Vi gjorde en snabb check av Trollhättans nattliv när vi kom fram men bestämde oss för att sova istället.
På lördagens förmiddag åkte vi vidare till Lysekil där vi tänkte dyka på ett vrak vi hittat en beskrivning av på nätet. Vi insåg att dykplatsen var inne i hamnen, så vi blev lite skeptiska. Då såg vi att vi ju stod utanför Oxygene, så vi gick in och fick tips om andra dykplatser att besöka istället. Vi passade även på att boka in oss på en utfärd nästa dag.
Vi tog färjan tillbaks till andra sidan igen och svängde ner vänster till en plats som tydligen heter Skår.
Det verkade helt okej så vi började göra oss iordning så smått.. Micke hade ett nytt underställ, så jag fick låna hans gamla insvettade.. Lyx!
Det visar sig vara fel koppling i ventilen på hans nya dräkt, men som tur var hittar en slang i väskan att byta till..

På med prylarna och i vattnet för buddycheck. Vi ytsimmade dryga 100 meter och ger sen tecken för nedstigning. Men sen händer inte mer... FAN! Jag har ju bara 6 kilo bly i bältet, vilket räcker till hemma i Stockholm, men i den här salta sörjan kommer jag ingenstans. Jag har helt förträngt att lasta på mer bly hemma..Suck. Micke ligger kvar och flyter medans jag simmar tillbaks för att hitta lite sten. Framme vid stranden tar jag upp lampan och kameran ur fickorna för att få plats med lite vikt istället. Då upptäcker jag att kameran simmar i huset.. Förbannat!!! Jag som varit supernogrann och fettat in o-ringen ordentligt samt kollat efter läckor när vi klev i vattnet.. Jaja, jag hann ju ha den i en dryg månad i alla fall. Jävlars skit..
Jag kastar upp den genomdränkta kameran på stranden och börjar leta sten istället. Så småningom hittar jag några lämpliga som jag trycker ner i fickorna innan jag simmar tillbaks till Micke. Oh vilket bra humör jag är på nu..

Vi gör ett nytt försök att ta oss ner och den här gången går det bättre. Jag sjunker inte som en sten direkt, men jag tar mig ner i alla fall..
Vi simmar utåt för att hitta väggen som ska ligga där nånstans och till slut hittar vi den. Dyket går bra och avvägningen funkar fint. Vi ser diverse olika djur som vi inte är vana vid, kul. Krabbor, sjöstjärnor och en massa annat.

Jag känner att mina ben börjar bli lite lätta, så jag slår runt för att flytta luften. AJ!! Kramp i vaden!! Smärta... I samma sekund börjar jag känna att jag är positiv, i flytkraft och inte i sinnet.. Jag försöker tömma allt jag kan men åker sakta uppåt. Signalerar till Micke att jag har problem och letar febrilt efter något att hålla mig i. Den här förbaskade väggen är ju helt slät, det finns ingenting att ta tag i. Sekunden senare lyckas jag i alla fall klämma in fingrarna i en liten skåra och nyper tag.
Jag tar några djupa andetag och ser till att behålla lugnet, vilket går bra. Jaha, hur fan löser jag det här nu då.. Jag vill ju gå på krogen i kväll, inte ligga ensam i en tank i Uddevalla.. Jag förklarar för Micke att han måste hjälpa mig, men vi inser att jag drar upp honom också. Sakta men säkert går det uppåt och jag letar hela tiden efter stenar och skrevor att hugga tag i. På dryga fem meter håller jag mig kvar en stund och det blir väl ett slags säkerhetsstopp kan vi säga..
Vi ger tecken för uppstigning och jag släpper aldrig blicken från Uwatecen när vi går upp. Som ett mirakel går det rätt bra, och den visar aldrig någon varning för att det skulle gå för snabbt. Puh.. Vi bryter ytan och inser att vi har en bit att simma tillbaks. Vi bestämmer oss för att gå ner igen till ca. 3 meter och ta oss tillbaks under vattnet istället.. Det går bra och jag har inga problem att ligga kvar.. Efter några minuter är vi framme och jag kliver försiktigt ur vattnet för att inte anstränga mig för mycket, utifall att..
Vi snackar igenom vad som hänt och jag bestämmer mig för att inte göra ett dyk till. Vi hade planerat att dra vidare till Ormestad men det känns inte bra så vi ställer in.

Vi packar in oss i bilen och blåser tillbaks till Trollhättan istället.
Efter en stunds relaxande och Thailändsk middag drar vi ut på stan en runda. Den blir dock kort då vi inser att vi är klart äldst vart vi än går.. Vi kände oss som två fula gubbar bland småtjejerna, så vi går hem och dunar in..


(Ser nu kryssrutan "Lägg till foto till loggen".. Kul, skitkul! Fans skit.... )