Dyk nr: 24, Jack Fish ally & båt på rev
22 grader i vattnet, Jättehöga koraller.
Vi missade en grotta som skulle finnas på 4 meter. Såg en Napoleonfisk.
Efter dyket så skulle vi göra en längre förflyttning. Jag gick upp på soldäck framför kaptenens styrhytt och la mig för att slappa. Efter någon timme så började jag se ett rev på min vänstra sida och tänkte här var det bra sikt. En sekund senare gick vi på...
De försökte komma loss från revet men det var lönlöst. De arbetade på, en annan båt som höll på att passera roppades in för draghjälp. Första tanken var att nu var vi snart loss igen men efter att de försökt ett tag så var det klart för mig att vi satt fast riktigt ordentligt. Den hjälpande båten var tvungen att lämna oss för att komma till sin nattplats innan solen gick ner. Kaptenen ville inte tappa ansiktet så han vägrade ge upp. Vi dykare på båten öppnade ölen eftersom det nog inte skulle bli någon mer dykning denna dag. Johan sa att det var tidsvatten och snart skulle det vända. Problemet var bara att det gick från högvatten till lågvatten och vi började bara luta mer och mer… En besättningsman gjorde illa handen på ett rep när de skulle dra. Ägaren hade sin systerson på båten (som Johan hade döpt om till ”useless” eftersom han inte gjorde som Johan sa) ringde upp sin morbror. De tillkallade sjöräddningen och efter mindre än en timme var de ute hos oss. De var verkligen proffs, gav ett mycket bra intryck. Att vi skulle lämna Sea Quest och hoppa in i gummibåtarna var det första de sa. Jag klev bara på, men utan en öl i handen. Besättningen fattade vad vi glömt så de började slänga ut öl till oss. När man tittade på Sea Quest förstog man hur illa den satt fast. Innan vi drog så skickade de på den skadade besättningsmannen också.
Vi blev skjutsade till en annan saffaribåt som fått åka ut från Sharm. Vi satt där en timme innan en militärbåt kom som vi fick åka med till Sharm. (Det var mörkt och endast militära båtar fick trafikera vatten under den mörka tiden på dygnet. ) Hjälpte den skadade besättningsmannen med att tända ciggen, gav honom en öl och knäppte hans jackan. Han pratade lite engelska; han utryckte att det här var riktigt dåligt för dem eftersom han förstod att det inte blev så mycket pengar denna vecka. Kanske hade han en familj i Kairo som han brukade skicka pengar till.
Framme vid Sharm var det en hel hög militärer som tog emot oss. Själv hade jag inte ens ett par skor och pass och pengar hade jag bara lämnat i båten. Orutin kan man säga…