Namn: Lösen:

Dyk nr: 196, Tyr


DYKARE :
PARKAMRAT :
Lelle och Richard Åhnberg  
DATUM :
2005-02-12
MAXDJUP :
30 meter
DYKTID :
45 minuter
VISAD :
3002 ggr

Jag huttrade till och illamående var jag till sist tvungen att glänta på jackan och titta till Richard Åhnberg.
Han hade babblat oavbrutet nu i 20 minuter. Hur gör människan tänkte jag febrigt. Jag som brukar försöka prata kort och koncist och har problem med kallprat i allmänhet var tvungen att lyssna och försöka lära mig men nu efter 20 minuter förstod jag förundrat att det bara var ord som utan någon speciell inbördes ordning strömmade ut ur munnen ...

Dagens dykning började i vanlig ordning med att jag och RÅ tvingade Lelle att ta kontakt med Emily. Det börjar skönjas ett mönster, Lelle ordnar dykningen på vintern så brukar jag och RÅ ta sommar och höstpasset. Lelle brukar dock stundtals bjuda upp till dans även under sommaren med sin Svea.

Jag, Lelle och RÅ var på lunchmys på OT med Tor och Håkis tidigare i veckan. När min argonpava fylldes så hördes plötsligt en hög smäll. Jag stelnade till av skräck (försökte dock se skitcool ut) och såg hur RÅ slängde sig i skydd bakom en tegelvägg. Jag tittade med stora ögon på Håkis för att se hans reaktion. Den för dagen nyklippta Håkis (jättesöt frisyr, kort och ordnat) stog kvar men jag litade mer på min buddy så jag slängde mig bakom RÅ och tittade på Håkis som stirrade tillbaka, han började trycka och vrida lite här och där på fyllpanelen samt tog sedermera några älgakliv i skydd.

Jag började skämmas och gick ut och tittade lite på min argonpava. Det var en o-ring som gått sönder.

Planen var att dyka söndag vilket betydde att Tompa skulle med men för att undvika honom så ombokade vi till lördagen, planen gick i lås så vi slapp honom!
Nja, det var väderprognosen som avgjorde det hela.

Dykmorgonen var jag lite småfebrig men tog en Alvedon samt en halv sjösjuketablett som medicin.
Jag anlände i tid och hann med morgontömningen på marinan. Jag och Fille försökte ignorera varandra under våra tarmtömningsarbeten. Han arbetade snabbt och effektivt så jag kom sist.

På båten återfanns förutom hunden Diesel, Tony, Lelle, RÅ, Fillese samt Paret Morin. Första gången jag träffat dom. Dom var väldigt trevliga så dom får väldigt gärna följa med mer på utfärder.

Pga. skitvädret så blev det Tyr samt Ingrid Horn som skulle besökas. Tyr gillar jag men IH är så besvärlig och nyckfull så henne avstår jag gärna. Så blev det också, tyvärr.

Lelle som hade en fungerande dator fick gå etta, RÅ tvåa och jag tog kön. Vi gled ner i formation skithög. Det var lite strömt, jag skyller på det tänkte jag när jag gled iväg före dom andra. Vi gled förbi Morinarna som var på väg upp och samlades vid linan. RÅ började binda fast sin blinkfyr så att vi skulle hitta linan. Jag skrattade så att jag grät när jag såg ett sken motsvarande ett stearinljus. Den bör göra susen när de andras 18 watts hiddar och min 10 watts HID inte förmår att hjälpa oss tillbaka...

Lelle och RÅ gled igenom främre dörrarna. När det var min tur såg jag att Fillese kom glidande från övervåningen i styrhytten så jag lät dom gå ut först. Jag insåg sedan att jag inte hade lust att trycka mig in med min decopava så jag tog yttervarvet och mötte upp de andra. Jag och RÅ slängde av oss decopavorna framför hytten, jag satte fast min i en repögla och RÅ satte fast sin i min pava. Vi gled runt och tog hytten från aktern. jag beundrade den extremt fula ratten och tittade efter telefonsladden Terese tidigare fastnat i. Jag såg den inte men låg ett tag och beundrade Lelles röv som låg framför mig och hann dessutom ta en titt genom fönstren. Ja, jag hade lyckats byta plats med RÅ, förlåt RICCO!

Jag kom ut och gjorde en helicopterturn lagom för att hinna beundra RÅ som kom utglidande genom dörren. Lelle gled fram och lösgjorde RÅ från den lina som han hade fastnat i. Coolt att kunna berätta det hemma vid middagsbordet tänkte jag.

Vi gled akterut och där hittade jag en solstol märkt ”ta det lugnt, ta en paus” Jag visade stolt upp kapet för de andra och ställde upp den framför styrhytten.

Vi gled ner och jag ansåg att det var dags att gå upp så jag pekade på decopavorna. RÅ:s satt ju fast i min så han fick ta på sig sin och när jag kom fram för min pava så satt den inte fast längre i öglan, märkligt värre!

Vi gick upp tillsammans, nästan i alla fall. Jag och Lelle hade koll på varandra medan RÅ hade sin egen decoprofil tydligen. Jag lekte decochef och kommenderade honom ett gasbyte som gick fint. Vi fortsatte att gå upp hyfsat snyggt om än lite i olika nivåer.

På sexmetersstoppet så fick Lelle övervaka mig när jag bytte till bakgasen, även det en 30:a.
Vi kom upp och klättrade upp för stegen. När jag står där på översta steget känner jag hur matt jag är. Jävla ollonborrefittshelvetesjävlaanusskit tänker jag medan jag kränger mig över. Jag får hjälp av de andra att ta av mig skiten och sedan får jag ont i magen, typ träningsverk.

Det var nog träningsverk också för jag har hamnat i fyrtioårskrisen (enligt RÅ som är lika gammal) och precis börjat med Karate…
Förkylningen tillsammans med Karate (läs: förjävlig träningsverk), Alvedon, lite sjögång samt flera år gamla Postafen gjorde nog sitt till.

Kort sagt, jag mådde skit och lade mig och puffade lite 50% ett tag men sedan lade jag mig i kajutan. Jag blev bättre men efter en kopp kaffe började alla andra snurra runt mig så jag gick ut för lite friskluft, lade mig ner för att vila i fören. De andra började klä på sig inför dyket på Ingrid Horn vilket för oss till början av loggen, RÅ:s makalösa pladder.
Jag gillar dock hans verbala förmåga, jag är bara imponerad och lite, lite avundsjuk även om jag aldrig kommer att erkänna det.

De andras dyk gick jättebra, jag låg under tiden mest och försökte schasa bort Diesel som prompt skulle stå på min förvisso stora men ändock känsliga penis.

Åkte hem, badade, somnade i soffan och skrev en dyklogg som jag hade hoppats skulle bli två.

Under dykmässan vill jag dricka sprit, någon får ta tag i det!