Dyk nr: 79, Brygga D, släggö

PÅ LAND MED MIN GRUPP DYKET INNAN.

Eftersom jag hostat en del under natten bestämde jag mig för att dagens personliga djupgräns var 20 meter, men helst inte under 15 meter, och de övriga skulle ned till 28 m var beslutet att avstå lätt. Var iaf med på teorin och analyserade nitroxblandningen i mitt paket. Himla tur att jag beslutat mig för att avstå då jag fick ett MOD/maxdjup på 26,8.. Hm, ska kanske se till att beställa lite lägre blandning än jag behöver hädanefter :) Nej, allvarligt så tror/hoppas jag att det var med i planeringen då jag pratat om mitt maxdjup redan och klart sagt att inga djupdyk för mig.

"Imse vimse spindel spann ett litet nät.."
Följde sedan med på briefingen vid bryggan och tränade att lägga lina på land, gick faktiskt riktigt bra (hade ju tjuvlyssnat på kommentarerna till de andra *S*) förrutom lite väl långt, läs glömt, avstånd mellan primary tieoff (första fästningen) och andra säkerhetsfästningen som säkert har ett fint namn det med som jag glömt :) Hur som helst var snart mesta delen av bryggområdet förvandlat till ett litet spindelnät till ortsbefolkningens stora underhållning. En kvinna kom faktiskt fram till mig och undrade lite av varje och var nyfiken på att börja dyka och efter vi snackat verkade hon halvt om halvt ha bestämt sig för ett pröva på dyk! Mindre roade, fast han kunde inte låta bli att skratta, var Fredrik med OW-elever vars väg till vattnet gick via nätet mitt team spunnit men med lite hjälp kom de igenom utan problem. Jaja, vi gjorde det enbart för att förbereda dem på att vara uppmärksamma på faror som linor kan innebära under ytan, jag looovar!.. Teamsamarbete? Nix, vi hade kommit överens om att testa enskilt över ytan för att spara tid. Var hur som helst urkul, speciellt kanske då det skämtsamma gruffset om "Hey, det där var faktisk min säl att fästa i!"

"Rescue me"
Sedan fick jag som ytvakt lite förkänning på vad rescue kan innebära då först en AOW-elev kommer upp frysandes i behov av hjälp och sedan nästa bortom tunnelseende av frossa och jag fick prioritera lite. Valde den stackaren som kom tvåa och fick (sedan med hjälp) mer eller mindre klä av henne all utrustning då hon var helt borta och inte hade annan känsel än extrem smärta i de djupfrysta händerna. Stackaren hade utslag som såg ut som skavsår av köld över båda händerna! Då den förste fått hjälp var vi sedan två som försiktigt fick försöka få igång någon värme i henne och ge lite stöd och tröst tills instruktörerna kom upp. Tapper tjej! Avslutades sedan med att jag var med och hjälpte till när Sandra kom upp illamåendes och yr, d.v.s så mycket jag fick (tjurskalligt självständig tjej det där *L*) men då även våra instruktörer kollade henne blev jag mindre involverad annat än att ta hand om utrustning med Anders.


SJÄLVA DYKDELEN.

"Planering på 2 sekunder"
Då de andras nästa dyk även det skulle bli ett djupdyk beslöts att jag skulle haka på advance-eleverna på ett vrakdyk på brygga D för att få åtminståne ett nitroxdyk avklarat. Var väl inte direkt upphetsad då vraket beskrivits som en brädhög i andras loggar och jag blivit bortskämd med vraken i engelska kanalen men lite kul var det iaf att få se det nästan alla andra dykt på och dessutom fick jag dyka det innan Anders, en bunt strålande skäl alltså! :) Tog först reda på ungefärligt djup, "ca 17-18 meter som djupast", och räknade sedan ut ett EAD (motsvarande luftdjup) på lite djupare för att vara på den säkra sidan och fick gränser som det inte fanns en chans att jag skulle passera, särskilt som jag och den tilltänkte buddyn båda var överens om ett kort dyk då jag är en frusen typ och han redan hade halvblöta grejer under pga läckande dräkt.. Slängde efter briefingen in grejerna i bilar, åkte iväg och kittade iordning oss och innan jag visste ordet av var buddyn borta och andra fick ge en hand med den strulande inflatorslangen till vingen. Nåja, lämnade mig inte direkt ensam och hjälplös.

"Var är vattnet, måste ha kallt vatten!"
En lång promenad ned till bryggan (motion är både nyttigt och roligt..) med grejerna på och jag kokade i dräkten och det iskalla vattnet kändes plötsligt väldigt lockande. Väl där fick vi några snabba instruktioner och så direkt plums i. Jaha, ingen planering mer än snabb koll av utrustningsskillnader buddys emellan efter vi fått fakta alltså.. gick iaf ned med buddyn utan att hinna bli kall och hade god kontakt under långsam nedstigning men sedan var det annat än att hålla kontakt och kolla varandra som min buddy koncentrerade sig på, antagligen avvägning då den, till skillnad till min (vadå miko?) var finfin. Fick iaf jobba för att varna honom för linan han var på väg in i men vi höll oss vid varandra i början iaf. Gick lite djupare än honom (1,5 m, trodde han var på väg ned) ett tag och fick gå upp för att kolla då han stannade nedstigningen, där hade lampa och lampsignal varit bra att ha då han var ok. I början hade vi riktigt god koll och närhet på varandra hur som helst och vraket var bättre än förväntan om inte imponerande direkt.

"Same ocean till personliga triumfer"
Efter ett tag upptäckte jag en viss tendens att han då och då stack iväg med andra (antagligen den divemaster? han varit van att dyka med innan) för att kolla grejer så jag fick hänga på där i pereferin som han senare påpekade. Hade varit trevligt om han meddelat mig innan de stack in under överhänget för att kolla på grejer då jag åter fått lite probs med avvägningen. Visst förstår jag honom då någon, divmastern eller instruktören (för dålig sikt) visade intressanta grejer men jag blev lite stressad av att han plötsligt bara stack iväg med någon annan i inte alltför bra sikt. Nåja, var ju inte direkt helt ensam där s.a.s och jag antar att han undrade vad det var för en buddy som inte följde med, hade nog lösts med nån minuts sammansnackning innan om tecken och förväntningar då han genast slöt upp då jag tecknade tightare kontakt när de kikat färdigt under.. Uppstigningen gick bra med fin kontakt också och jag är lite nöjd över att jag faktiskt lyckades nog hålla ca 3 meter/minut som förespråkats! Att sedan säkerhetsstoppet blev lite intressant då alla ville ligga precis vid instruktören och divemastern är en annan femma, fick ju bara mig att tvingas backa för att ligga i midvatten pga trängsel och jag var ok med det/valde det med visuell referens och YEEESSS!!! lyckades backa hela 5 fentag ordentligt, personligt rekord, mycket glad över det! Fentagen däremot försökte jag först med beordrade frogkicks men insåg att trängseln gjorde baby-flutter lämligare alt. säkrare för oss alla :)

Gick upp (efter stoppet från ca 1-1,5 m) med uppmärksam buddy, efter jag tecknat problem och vad det var (missade han nog) och upp, lite före de andra då jag såg att min inftatorslang till vingen började bubbla lite men inga problem att fylla vingen iaf sedan. Hur som helst ett ok dyk och jag klarade faktiskt hela 27 minuter när jag fick "värma" mig under språngskiktet fast ytans 0,5 grader ska vi inte tala om och inte heller hur det var att kravla upp för stegen med sina jätteavstånd mellan stegen, låt oss säga att jag varnade folk att för guds skull inte vara bakom mig! Underbar buddy som tog ett stadigt grepp i flaskorna sista biten, det behövdes :) Lite intressant iaf att märka hur fort man börjar tänka lite annorlunda..

Ytintervall : 21:40 h
Gas, MOD, EAD : EAN38, MOD 26,8 m, EAD 12.8 m
Vattentemp och väder : Yta 0,5 grader, botten 4 grader och mulet.
Sikt : 2-4 meter
Paket och vikt : 327 och 7 kg (ibland tung, ibland lätt = dålig koll, klant)
Nitrox i/upp : 260-180= 80 bar islurpat
SAC : 20,43 (så lite?!? Hade trott mer..)
Maxdjup/medel : 14,9 / 10,3
Tid : 27 minuter