Dyk nr: 84, Skår, gullmarn

Bara att inse, mr Murphy vann idag igen och jag har redan, innan ens 100 dyk, hunnit konstatera att det knappt var värt att gå ned, tragiskt.. Bara att inse att jag blivit av med oskulden i form av nybörjarslöjan som gjorde alla dyk värda något.. Borde blivit misstänksam när jag slutade tidigt, och Anders kunde gå tidigt från jobbet, grejerna blivit ihopplockade utan något jag velat ha glömt, regnet slutat etc, helt enkelt för bra för att vara sant! Dykmål planerades i bilen och när vi började vela slängde jag ur mig brygga D på skämt (med tungt dubbelpaket och höjdhoppsavstånd mellan trappstegen, frivilligt, du måste skämta!), något Ander nappade på. Räddades undan min egen tjurskalliga dumhet av att det verkligen blåser och går vita gäss utanför bryggan (för tur att vara sant) så nytt mål bestäms.

Valet föll på skår då vi plötsligt fick för oss att öva linläggning så iväg igen, kittar upp otroligt snabbt för att vara oss och utan det minsta strul (Klart onaturligt!) och ned! Hittar först massor med havsnejlikor, sjöpung, död mans hand, sjöstjärnor och vackra snäckor och sedan en första sten som verkar lovande men snart blir det alltmer tunnsått ju djupare vi går och jobbet som fästpuntsletare blir såsmåningom dödfött och då jag redan är lätt uttråkad och tror att inrullningen ska ta längre tid signalerar jag vändning. Otroligt nog funkar signaleringen bra trots usla tecken från min sida (Note : Teckna slarvigt, ej tydligt) :-) Nu börjar h-vetet.. tar tag i linan med den lediga vänstra handen, en dum ide då det därmed blir liiite svårt att tömma dräkten (misstag 1) och lättare "ut med luften, nu!" situation uppstår som lyckligvis går bra, uppmärksamhet var det ja.. Byter hand för lampan och inser att min tro om att upprullningen skulle gå långsammare var helt fel, Anders simmar verkligen på! Tycker för övrigt att det är fusk att både kunna simma på och göra något utan att varken förlora det minsta i frog-teknik eller avvägning, blir avundsjuk (min teknik var sämre men ej usel som tur var) och imponerad!

Simmar på och ser lite liv i form av smörbultsyngel, småräkor?, krabbor som springer zick zack framför oss och en berggylta.
Märker att de lite för långa fingertopparna på torrhanskarna gör att jag tenderar att tappa linan jag ska sträcka så jag börjar stirra blint på linan (misstag 2), en mycket dum ide' skulle det visa sig.. Får samma tendens som när jag försöker följa linjer i en kartbok under bilfärd och känner hur jag börjar bli lätt illa till mods för att snart vara yr, desorienterad och lätt stressad. Men gör jag något så intelligent som att släppa linan, eller ha dålig koll på den, och se mig omkring? Icke då! Upplever att linan är min fasta punkt i livet och fortsätter envist att stirra på den (misstag 3), brilliant tänkande... Vid detta laget vill jag faktiskt inte vara med längre! Når slutligen slutet/början av linan och yrseln släpper lite då jag ser hur jag ska ta av den men ej helt så avvägningen och trimmen vill jag nog inte tänka på.. Tyvärr får då Anders samma tanke om att ta loss då han uppfattad mitt vimsiga ställningsbytande som att jag gett upp och var på väg bort och kommer nedifrån rakt på mig med flaskornas ovansida. Undra hur mycket jag siltat egentligen.. Krocken leder till att jag plötsligt befinner mig 1,5 m grundare, precis vad jag behövde vid detta laget.. Fixar åter början på uppflytning och vänder mig om och skäller ut honom genom regulatorn, inte för att han kunde höra ett ord, men det kändes bättre *L*

Adrenalin visade sig dock funka mot yrseln. Har nu mest lust att befinna färdigdykt men då jag inte vill avsluta utan något kul ger jag dyket en sista chans och vi går sakta uppåt. Känner mig inte helt väl till mods så när en krabbtaska dyker upp får den en lång studering medan jag ligger still och lugnar ned mig. Fortsätter vidare och Anders försöker visa mig lite sjögräs?? Fanns visst en kantnål där som jag missade, synd då de är så himla söta! Strax börjar mer liv i form av krabbor, smörbultar, enstaka stensnultror och otroligt vackra stjöstjärnor med en färgteckning av isblått, kalla lila nyanser och kritvitt eller liknande i gula och orangeröda nyanser, ljuvligt! Såg givetvis ett antal ishavssjöstjärnor och ja, jag gillar sjöstjärnor! Kikade även på några stora (15 cm) avlånga skalliknande saker som verkat fått avfärgning från musslor enligt mönstret? Mysko.. Andra konstiga saker är att sanden är full av djupa hål ( ca 5 cm diameter) som om de gjorts av ihåliga rör..? Även en urgullig sjömus fick jag syn på så dyket börjar gå från totalt värdelöst till mindre lyckat. Fortsätter och hittar årets verkliga tecken på att livet i havet är på väg tillbak i form av ett stim stensnultror, årets första idag, som hittat ett ypperligt bo i en trasig röd plastpåse av det grövre slaget, också en form av artifiellt rev :-)

Plötsligt signalerar Anders hej vilt och pekar mot en sandhög..? Visade sig vara en spätta i storlek "hel file' på restauranger". Går såsmåningom upp med känslan att hade det inte varit för de sista minuterna vid uppstigningen hade jag lika gärna kunnat strunta att gå ned och det var yrselns och Inte Anders fel!. Nu var dyket bra i slutet men generellt bortslängt, förutom några insikter då.. Upptäcker att vi kommer upp till ungdomarnas festplats. Himla trevliga och nyfikna på hur det såg ut och vad som fanns under ytan var de iaf och jag snackade ett bra tag med dem och grattade födelsedagsbarnet och vinkade hejdå när vi for, nu, tack vare skarpögd buddy som delat med sig av synerna, inte fullt så missnöjd även om det knappt varit värt att hoppa i, för min del :-)


Väder : grått, blåsigt och kallt.
Sikt : Säkert 5 - 7 m där vi inte lagt lina.
Temperatur : botten 5 grader, ytan 7-8 grader
Paket, vikt : 327, 7 kg
luft i/upp : 255 - 108 = 147 dragit (jepp, stressad)
SAC : 19,37
Djup Max/medel : 23,7/13,1
Tid : 46 minuter
Stop : 1 min 12, 1 min på 9, 4 min på 5 och 4 min på 3