Namn: Lösen:

Dyk nr: 46, Grönhögen, Öland


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2005-05-18
MAXDJUP :
15,5 meter
DYKTID :
37 minuter
VISAD :
512 ggr

Efter att ha skjutit på dyket ett dygn så var vi på väg och förväntningarna var inte speciellt höga. Blev upplockad av Magnus och iväg vi for för att utforska Grönhögens dagbrott. Väl på plats visade det sig att där fortfarande var aktivitet och vi hittade en trevlig man att fråga oss för om platsen och han tyckte det var kul att vi kom och dök där. Blev visade till en plats som var vanlig för dykare att knata ned i och myckt riktigt så fanns där en stege fastbunden för att enkelt kunna ta sig upp.

Det var fina jämna väggar som sluttade rakt ned till vattnet med en lagom höjd av en meter, så efter att ha kollat varandras utrustning så tog vi det stora klivet ned och efter tre år så var jag åter i vattnet. Vi kännde oss för så att allt fungerade och startade vår nedstigning längs klippväggen. Sakta, sakta sjönk vi ned till nio meters djup och där startade vi vår expedition runt den södra delen av brottet. Där var stenar i vackra formationer som bara hade hamnat så, brädor och plank och ett och annat icke tillhörande objekt.

Efter att ha simmat i ostlig riktning i 17 minuter så bröt vi ytan för att ha en kort konversation och utvärdering av dyket. Vi var eniga om att det hade varit ett bra och givaden dyk så långt. Magnus var lite nyfiken på att finna den djupare delen av brotten så jag besöt att göra en rokad i fem minuter för att sedan simma fem minuter i nordlig riktning följt av fem minuter i väslig riktning. Där var tanken att vi skulle komma fram i närheten att nedstigningsplatsen för att göra ett kort ytsim tillbaka. Då jag hade kompassen lätt tillgänglig så tog jag ledningen och Magnus hängde på. Snart fann vi en död abborre som såg i det höga sjögräset som täckte botten. Snart därpå ett räckverk eller ledskena som var upphöjd från botten. Slutade helt abruppt i ingenstans. Vårt dyk fortsatte och sakta började vi få pyttsa på med mer luft i dräkten då djupet tilltog. Sikten blev märkligt nog avsevärt sämre. Bytte färg från grönaktig till mera brun. Vi var snart nere på 15 meter och som hört så ska det vara djupet i brottet.

Vi bytte nu riktning och var på vårt sista ben. Sikten blev bättre och vi kom snart fram till stenpartien som höjde sig och försvann i små raviner. Mycket vackert. Efter att ha klättrat upp till nio meter djup så var vi åter framme vid väggen. Vi följde den ett stycke söderut innan vi hittade ett parti där väggen gjorde en kraftig böj. Där stannade vi och la oss på fem meter för att tömma det lilla kväve vi kunde tänkas ha. Det var en vacker platts att stanna till på. Det var håligheter i väggen och formationer som man kunde iaktaga länge. Det var vackert med solen som trängde ned till oss. Väl vid ytan så följde vi ravinens kant fram till uppstigningsplatsen. Vi valde en annan, en naturlig trappfomation, i stället för stegen.

Vi var eniga om att det var ett bra dyk och ett lätt dyk. Precis vad vi behövde för att friska upp våra färdigheter.

Sikten var under vårat dyk ungefär fyra till fem meter. Temperaturen låg runt 7 grader.