Namn: Lösen:

Dyk nr: 93, Krossaren, sotenäs komun


DYKARE :
PARKAMRAT :
Anders  
DATUM :
2005-07-03
MAXDJUP :
11,6 meter
DYKTID :
42 minuter
VISAD :
629 ggr

Dyk nr : 3 enligt datorn, nr 1 denna dagen
Väder : Soligt och gott igen!
Ytintervall : 18:37
Vattentemp yta/djup : 19/15 grader
Sikt : 2-4 meter
Paket och vikter : 327 och 6 kg (bra, ej lätt)
Tid : 42 minuter
Djup max/medel : 11,6 / 8,8 meter
SAC : 15,96 (inte mer!? upplevde mig ej helt lugn?)
Stopp : 3 minuter på 5 meter

Dykets syn : Större vrak jag varit nyfiken på, fin tejstefisk och stora nakensnäckor.

"TREVLIGA OCH KUNNIGA STOCKHOLMARE TILL RÄDDNING!"
Hade sovit på båten och satt och kikade mot dykplatsen under frukosten, så visst vore det synd att inte dyka där då! Men, nu var vi inte helt säkra på hur det var med vägen dit så alternativet Salts husrev diskuterades lätt. Smälte frukosten då Anders får syn på 2 dykare som kommit, raskt ned i minimala gummibåten (jag är inte rädd, jag kan simma, jag har flytväst..) och puttra iväg för att få en vägvisning. Anders var långsammare än jag trodde så när jag frågade fanns ingen Anders där att komma ihåg den, gulp, nu hängde det på fröken "vägbeskrivningsminne som ett läckande såll"! Och gissa vem som fick köra bort bilen dit.. Nåja, gick bra missade bara vägen totalt en gång, inte mitt fel att vägen/stigens början såg ut som en grusparkeringsficka heller..

Väl där kom dykarna just upp och eftersom de dykt där fler gånger hade vi tur och fick t.o.m. praktiska tips och både en beskrivning och en ritad skiss, väldigt trevligt, man tackar! Däremot vete gudarna om jag kan instämma med stockholmarnas åsikt om ok sikt, är ju van vid liite bättre än 2-4 meter.. Däremot så tror jag så gärna på att vraket förfallit en del de senaste åren. Kittade i.a.f upp och fick sedan upplevelsen att ta ett jättesteg från något annat än en brygga och högre än jag var van vid var det också. Ok, borde A/tagit större/spänstigare steg ut eller B/ skaffa längre ben, fick faktiskt bottenkänning om än lite. Annars var det väldigt trevligt med trappa ned till ihoppsplatsen där det var som gjort att ta på fenorna!

"VRAKET OCH DESS UTBUD"
Väl i fick vi snorkla reda på vraket för att sedan gå ned rakt över aktern där rodret och propelleraxeln fanns kvar klart synligt. Och där slutar (nästan) den korrekta ordlistan på vad vi såg, hur båtar är uppbyggda ingår inte direkt i min kunskapsbank så fråga någon annan! Genom att läsa en artikel med historia och fakta (Tack Erik L!) på sportdykare fick jag ia.f fram att det är 85,6 meter långt och 12,8 meter brett och ligger på sidan. Nåja, nog med fakta och tillbaks till det väsentliga, nämligen dyket! Efter ha kikat på rodret ett tag följde vi tipset att börja simma mot "ovansidan" där det, i mitt tycke, mesta av intresse fanns. Detta bestod av diverse utsticka grejer (slå mig inte vrakfanatiker!) , något som måste ha varit stegar och en hel det som påminde om byggnadsställningar, varav en del låg på bottnen och dessutom gav mig accosiationen "klätterställningar!" Nej, jag var inte narked, jag är sådan! :-)

Dessa grejer, och runt omkring, var täckta med en del halvdöda anemoner såsom sjöpungar av olika slag, havsnejlikor och död mans hand och mellan dem musslor och snäckor och en del feta brunaktiga sjöstjärnor. Tur nog för mig fanns även några riktigt lilablå sjöstjärnor, några ishavssjöstjärnor och en helfin knallgul Solaster endeca och även en skymd knallröd krusbärssjöpung! Ja, och givetvis även en del snultror... Började med att jag ledde dyket men då jag knappt inte vet vad som är vad på båtar på land signalerade jag åt Anders att leda. Otroligt nog förstod vi varandras tecken även denna gång, även om Anders såg fundersam ut om jag verkligen VILLE att han skulle leda.. Fick hålla mig rätt nära så numera kan jag berätta att hans froggisar är riktigt fina och att han ska få lära mig konsten att pallnita på stället! Måste få till backningen.. gummifenor må vara fräcka men de smakar INTE gott..

"SJÄLVA KROSSET, NAVIGATIONSVARNING"
Efter ha kikat på detta ett tag simmade vi vidare och nu började skrovet förfalla ordentligt! Upptäckte att i den usla sikten var orienteringen inte det lättaste och det skulle det vara väldigt lätt att av misstag simma in i vraket. Fick faktiskt flera gånger kika uppåt mot ljuset vid ytan för att vara säker på att jag inte gled in.. Insåg dessutom att hade vi inte fått till avvägning, trim och frogkicks hade det totalt siltat igen. Antagligen inget ställe för de absoluta nybörjarna m.a.o.. Stannade och kikade på några små taggiga saker som nog kan ha varit sjöborrar men kom såsmåningom fram till själva stenkrosset, där skrovet delvis försvinnit så man kunde kika på stenarna. Där var det knepigast att orientera sig, ja det vill säga såvida man inte var det torskliknande som svepte förbi och tog svängarna in i 180 km/h vill säga!

Efter ha irrat runt lite där mellan delarna av skrovet kom vi slutligen fram till fören, som var riktigt fin sådär snett ovanför.. Kikade på den en stund och for vidare via bottendelen av vraket en bit ovan bottnen och såg plåtar? ligga ned vid sidan av. Rätt tråkigt på den sidan, mest skrov, någon enstaka sjöborre fanns men det som fångade min uppmärksamhet mest var nog ändå att silten på skrovet fått en riktigt vacker guldröd färg av rosten. Se där, skrot (aj, aj) kan bjuda på nya skönhetsupplevelser! :-) Tja, och sedan måste ju erkännas att utan massa grönsaker syntes hur otroligt vackra körsbärs och Clavelina lepadiformis sjöpungarna var med sin intensivröda och skimmrande genomskinliga färger! Att Anders sedan hittade och visade på 2 stora nakensnäckor, troligast nässeltrådssnigel, Och jag en ljus och fint färgad testefisk, gjorde ju inte saken sämre! Ett bra dyk även om det nog var lite spännande att kika efter ytan!