Dyk nr: 107, Jordfall, gullmarn

Väder : Soligt, nästan vindstilla och sommarvarmt!
Vattentemperatur : 14 grader på djupet, skicktet gick vid 16-17 m
Sikt : 10 - 20 meter, 15 meter i snitt!
Utrustning : Torris, sommarunderställ, t-shirt och cykelbyxor och 2 mm hanskar
Paket och vikter : 327 och 5 kg (ev tung??)
Tid : 62 minuter
Djup max/medel : 29,8 / 14,0 meter
Luft : 145 -55 + Anders luft vid delningarna
Stopp : några minuter på 15 och 12 och 9 meter, många på 5 och nån på 3 meter. Ej pga deco!

Äntligen dags för dykning igen! Vi var ett morgontrött och veligt gäng som beslutat oss för att, efter lite sovmorgon och mycket velande hit och dit, mötas runt elvatiden vid kåreviken. Väder och vindar var kollade men väl på mot rönnäng insåg vi att ibland kanske man ska kolla evangemang också.. Vattnet utanför var nämligen proppfullt med segelbåtar.. Attens också, vi hade timat in Tjörn runt! Fulla av farhågor fortsätter vi och mycket riktigt kunde vi bara drömma om parkeringsplats! Bara att ringa och besluta om ny dykplats..

Blev (efter mer velande givetvis) jordfall, ett utomordentligt val skulle det visa sig! Väl där slöade vi först lite och njöt av solen lite innan vi satte ihop grejerna och jag fick en otrevlig överraskning.. Upptäckte nämligen att flaskan (327) bara innehöll ca 155 bar :-( Hur detta gick till finns det två rimliga förklaringar till : A/ Fyllningen gick absurt snabbt (det vet jag) och någon kan ha klantat sig.. eller B/ kranen kan ha öppnats aningens under fastbindningen. Svor, reviderade dykplan och kittade sedan upp för att sedan ta ett lååångt ytsim ut till bortanför stenraset. Otroligt nog blev jag och Anders för en gångs skull först, var ju faktiskt nästan effektiva, hur det nu gick till..?

Gick ner och fick nästan möte av ett moln av usel sikt och snart mötte vi molnets skapare, ett par gula fenor som borde lära sig frogkicks, givetvis inte för min skull eller..? Blev lite oroliga en sväng men snart var vi bortom området och en underbart sikt, 10 meter som sämst och 20 meter som bäst, bredde ut sig och visade ett underbart landskap där solens ljus nådde ned till djupet! Då jag förut bara dykt här under algtäcket som förmörkning blev jag oerhört lycklig, det var lika fint som jag trott! Tror faktiskt att jag kikade mer på de olika skrevorna ch överhängen och trappstegsplatåerna mer än jag tittade efter fisk för en gångs skull!

Fick i alla fall syn på lite småtorsk, några plattfiskar, en bunt snultror (sten och ev grässnultror), några ormsjöstjärnor , vanliga och ishavssjöstjärnor, lite krabbor och någon krabbtaska, bergylta och riktigt många simpor! När jag kikade trollhummrar fick jag även syn på några urfina små leopardfläckiga smörbultar, läckert! Förutom att ligga i all världens kikandes på natur och fisk tränades även att simma och andas ur långslang och byta regulator några gånger. Gick alldeles ypperligt och utan några som helst större problem med sammanhållningen och definitivt inga spår av obehaget jag tidigare upplevt så jag låg där och var allmänt nöjd med mig själv! Lustigt nog tyckte jag mig dock märk en tendens till lugnare andning när jag låg och slurpade Anders luft..? Kan väl aldrig vara så att jag är onskefull nog att det kändes lugnande och bra att andas upp någon annans luft..? :-)

Gick sedan så småningom, totalt dränkt då handledstätningen och armventilen läckt, upp för en underbar stunds grillande och snackande innan vi for vidare till svärföräldrarna för sköljning och lite torkning av grejer följt av kvällsmat, ett underbart dyk, härligt sällskap (Anders, Anki och Ivan) och ett bra slut, livet är gott!