Dyk nr: 156, Sverige, Värmdö, Harm

Upp hyfsat tidigt för att komma iväg. Kom så småningom fram till vårat älskade vrak, efter en simtur, som faktiskt inte är så jobbig som alla hävdar. Väl nere på vraket konstateras det jättesikt, minst 4 meter. Kommer ner i fören där linan ännu sitter, och tar styrbordsidan först. Stirrar lite i lastrummet och simmar igenom till nästa lucka. Precis inne i nästa lastrum ser jag en död simpa på botten, som jag febrilt försöker få stefan att se, men han är nog så upphetsad över att han siktat hur skadan från krocken ser ut inne från lastrummet att han inte ser eller skiter i mitt lilla patetiska fiskfynd. Nu när jag tänker efter såg jag faktiskt inte en enda annan fisk under hela dyket. Upp till däck igen och så iväg till byggnaden. Inne på toan är det där äckliga schlemmet borta, och jag och stefan håller en liten rolig konversation. Bland annat över min pissnödighet som jag är lite missnöjd över. Irrar omkring lite mer, rundar aktern, vill gå in i det där stora rummet bakom styrhytten men ingen annan vill, men in i styrhytten vill dom allt. Snart tycker jonna att hon är lite kall, det skulle jag nog också varit i våtdräkt, så det är dax för att gå upp. Gör en skön seg uppstigning och simmar in. Bra att vi gick upp då vi gick upp annars skulle nog herr blåsa blivit lite missnöjd på mig. Sen rätt snabbt men ändå inte stressigt iväg till nästa mål för dagen.