Namn: Lösen:

Dyk nr: 267, Muren, Hurumlandet, Oslofjorden, Norge


DYKARE :
PARKAMRAT :
Glen, Inge Namn  
DATUM :
2005-10-15
MAXDJUP :
24 meter
DYKTID :
58 minuter
VISAD :
498 ggr

Om vädret hade varit på topp i går var det inte sämre idag inte. Havet låg närmast spegelblankt utanför fönstret och solen lyste redan på för fullt. Även om natten kändes lite för kort sög det redan i dyktarmen och en kopp kaffe och en god frukost gjorde inte saken sämre. Robban hade varit för varm och Ellis hade frusit, så i genomsnitt hade vi haft det lagom varmt under natten, trots att frosten låg som en hinna över bilarna. Vi övriga hade för övrigt inte något som helst minne utav någon temperatur under natten då John Blund hade försänkt oss i fullständig dvala..

Snart var klubbhuset fullt av norrmän igen och vi begav oss via tunnlar och vägtullar till andra sidan fjorden. Nu skulle det dykas vid ”Muren”. Det var en rejäl brant ned till fjorden, och tankarna for genast till Balder, Berg- och Dalbanan på Liseberg. Och här skulle vi ta oss upp sedan också… Hur som helst var det en fantastisk utsikt över fjorden och vi såg att det var rejält strömt på sina ställen.

När vi så var nere på parkeringen (NER kommer man ju alltid) fick vi historien om muren berättad för oss. Fästningen i fjorden hade bara nog med kanoner till att täcka den ENA sidan under kriget, så för att hindra fiendefartygen att passera på andra sidan byggdes en mur av lösa stenar över halva fjorden. Muren byggdes på vintern så att stenarna kunde bäras ut på isen, för att sedan rasa ner under islossningen och bilda det hinder man var ute efter, med mycket lyckat resultat. Det fanns ett smalt hål i muren nu, där små segelbåtar kunde passera, berättade norrmannen vi skulle dyka med (samtidigt som en större fiskekutter passerade genom det ”lilla” hålet… för att sedan följas av ännu en fiskekutter).

Det var rätt strömt runt muren kunde man se, och vi fick instruktioner om att hålla oss under 10-15 meter. Risken var annars att man drogs upp över muren och hamnade en 3-4 kilometer längre ut i fjorden där de riktigt stora skeppen passerade (de större segelbåtarna förmodade jag).

Vi gick ner och följde bottnen. Nästan genast såg vi en Mulle och jag började rycka fram kameran, som varken var påsatt eller rätt inställd. När så allt det var fixat stack Mullen sin väg bara för att jag ville lysa lite på den, hmm. Gott om små Sjöborrar var det i alla fall, och massor av Solstjärnor. Vi hade med oss vår guide som gärna ville dyka med oss trots att vi varnat honom för att vi skulle fota en del. Senare fick vi dock höra att samma person var dykoman, dvs han dök under vilka förhållanden som helst. T.ex. hade han, just på denna platsen faktiskt, dykt ett helt 40-minutersdyk utan cyklop, eftersom han glömt det hemma…

När vi kommit en bit började vi få ordentlig motström. Vi höll fast oss i stenarna och drog oss fram några minuter, medan strömmen ökade och ökade. Till slut klingade den av och vi började i stället få en svag medström som vi kollade av med jämna mellanrum för att se att vi kunde ta oss tillbaka. Här fanns en hel del Anemoner och lite småfisk, men annars inte mycket liv. Förmodligen satt allt levande inne i en håla och klamrade sig fast, eller satt upptryckta mot en sten någonstans… Vi vände i god tid och hade en härlig upplevelse när vi svävade med strömmen en bit och sedan låg vi och stökade omkring på grunt vatten och fotade Solstjärnor, Sjöborrar och Kammaneter tills vi tröttnade och gick upp.

Det blev en skön fikastund i solen vid fjorden och sedan bar det i väg uppför branten (Jo, vi kom upp) och vidare till nästa upplevelse..

Parkamraters loggar:
Glen Paulsen - Hvitsten, Oslofjorden, Norge
Glen Paulsen - Kullebunden, N. Jelöya, Norge