Namn: Lösen:

Dyk nr: 104, Skår


DYKARE :
PARKAMRAT :
Sandra Wennergrund  
DATUM :
2005-11-16
MAXDJUP :
30,2 meter
DYKTID :
38 minuter
VISAD :
676 ggr

Vad hade man gjort i Gullmarn om inte Paulsens funnits? Värme, kaffe och luft, allt man behöver efter ett dyk, inför nästa! Dessutom dyker de ju gärna, och i kväll var även Robert från Trollhättan med!

Det blev bestämt Skår, för TP påstod att det finns bläckfisk där... Nu visar det sig att vi glömt min ena lampa vid Ormestad, den som Sandra skulle låna, suck... Men hennes batterier är väl något så när ok och måste helt enkelt duga... Sagt och gjort, tillslut kom vi i vattnet efter att ha plockat ihop grejorna i mörkret, detta är som sagt lite ovant. Märktes när jag kom i vattnet och ingen luft kom i dräkten. ">ha slangen satt inte fast. Tur med parkontroll... Vi tar ut kompasskurs och sjunker ned. Simmar ut över botten förbi lite kättingar mm. Det är lite strömt och vi driver iväg något ur kurs, men det gör inte så mycket. Ytvattnet är klarare här i Skår än Ormestad, men sikten längre ner är lika urusel. Tar oss sakta ner mot djupet och jag har full sjå att svepa med lampan över botten som att ha koll på var Sanra är.

Men vi hittar havskräftor igen! YES!! En är ute ganska långt från sitt gömme men pilar snabbt ner igen när han ser våra lampor. Det är också gott om eremitkräftor och en spindelkrabba är ute på upptäcksfärd. Precis när vi har kommit ned till det bestämda maxdjupet tittar Sandra stint på mig och visar att hon vill vända. Tecknar ok och hon tar ordentlig fart uppåt, saktar farten när vi nått 25. Visar sig senare att hon kände av djupberusningen, hennes största problem hade varit om hon skulle visa mig det eller inte... Vi bestämde att nästa gång ska hon det...

Ser en massa maskeringskrabbor på väggen när vi når den, samt några plattisar. Ser inte vilken sort och just nu bryr jag mig inte så mycket, vi bara flyter fram nära varandra även detta dyk. En paddtorsk vänder på en femöring när han är på väg att krocka med mig, far in i sin håla och när jag stannar ser jag att försiktigt kikar över kanten för att se om kusten är klar. Sandra ligger lite före och hon får ta smällen när berget plötsligt dyker upp framför henne, stackarn. Mitt huvud klarar sig oskatt :P Fortsätter så sakta uppåt då vi båda fryser lite, och vi är rätt nöjda med att kolla in alla småfisk, krabbor och räkorna. Testar för att se om det blir mareld men inte. Efter en stund viftar Sandra och jag uppfattar som att jag bländat henne och ska flytta lampan. Ber så mycket om ursäkt, men hon viftar lite och fortsätter. Även här får vi reda ut begreppen efter, hon försökte visa att jag skulle vända lampan in för att kolla in marelden... Två själar, en tanke men resten!

Bryter ytan och vattnet är helt stilla, fullmånen lyser upp och det är en lite magisk känsla att bara ligga still i ytan en stund och njuta! Efter en stund kommer även de andra upp, inte heller de, eller ett tredje dykpar på plats, har sett bläckisar. Vilken tur, hade blivit tokig annars! Men sanningen att säga tror jag lika lite på bläckfiskar som på tomten, är helt säkert på att Paulsen har gjort ett montage i Photoshop för att göra oss avundsjuka. Jag vet ju sanningen om deras stockholmstomte, haha!

Trevligt kvällsdyk i gott sällskap
Torris weezle fleece och crafttröja
12 kg lite tungt
Luft 300/160
Medel 16,8