Namn: Lösen:

Dyk nr: 72, Värdshusvraket, Essingen - Gröndal, Stockholm


DYKARE :
PARKAMRAT :
Jonas Fransson, Erik Wallerman  
DATUM :
2005-12-11
MAXDJUP :
16,3 meter
DYKTID :
39 minuter
VISAD :
455 ggr

190-50
5 grader


Ännu en härlig söndag, dags för ännu ett försök på det beryktade värdshusvraket.
Ni som läst mina tidigare logar känner till de tappra försöken som gjorts tidigare, och nu var det som sagt dags igen.

10:30 skulle vi mötas upp i Gröndal men då stunden "för mig själv i det lilla rummet" blev längre än beräknat gled jag in på parkeringen något sen. Jonas och Erik var dock ännu senare. Undrar vad de åt dagen före?

Vi börjar i alla fall packa ur bilarna och jag väntar med spänning på vad som ska hända den här gången. Vad ska gå sönder, vad har glömts hemma, vad ska gå åt helvete?? Det tar två minuter, sen kommer Jonas med en lurig min och undrar om jag kan vänta en stund medans de åker och hämtar hans fenor...

Efter en dryg halvtimme är de tillbaka och vi drar på oss grejerna. Som vanligt behöver jag hjälp att komma in i dräkten. Fan, det är verkligen dags att klippa upp halstätningen lite nu...
Väl i vattnet bubbelcheckar vi lite och sen tummar vi ner oss. Sikten verkar vara något bättre än förra helgen, kanske hela två-tre decimeter längre.

Vi sjunker ner mot tio meter och svänger av vänster. Jonas först, jag i mitten och Erik sist. Jonas stannar upp mest hela tiden och fipplar med något som jag aldrig förstår. Efter en hel evighet når vi i alla fall linan och svänger av höger neråt...

Vi når vraket och ungefär i samma stund börjar min lampa att tappa effekt. Jag vet sen tidigare att när den väl börjat tappa så går det ganska fort. Skit...
Dock är det något ljusare än senast och man kan faktiskt ana med hjälp av ljuset vilken riktning som är upp mot ytan.

Vi följer skrovet åt höger och spanar in i lite små gluggar här och där.
Skutan är rätt fin och större än jag trodde.
När vi kommit runt till andra sidan tappar lampan ytterligare något i styrka och jag signalerar till de andra att det är dags att vända. Vi tar samma väg tillbaks och allt flyter på utan problem.

Vi når linan igen och börjar följa den mot stranden. När vi kommit halvvägs släcker jag ner lampan, hakar fast den och går över på backupen istället. Den ger inte någon större ljuskägla men i alla fall tillräckligt för att se linan och instrumenten.

Vid stranden softar vi lite på fem meter och sen stiger vi sakta uppåt och bryter ytan. Erik gnäller lite på hur jävla långsamma vi varit och det kan väl ligga lite i det... Jonas har tydligen haft handskproblem och det var därför han stannade upp hela tiden på vägen ner.

Vi slänger in grejerna i bilarna och sen skiljs vi åt för den här gången. Jag dumpar av grejerna hemma och styr sen raskt vidare till Biltema där jag inhandlar nya ackar till lampan. Nu jäklar ska det bli kräm i den igen!!!

Förresten dags att tvätta underställen nu... De luktar inte tutti frutti direkt..