Namn: Lösen:

Dyk nr: 113, hällebäck


DYKARE :
PARKAMRAT :
Stefan (Hanna och Pentti)  
DATUM :
2005-12-17
MAXDJUP :
30,5 meter
DYKTID :
33 minuter
VISAD :
849 ggr

Väder : Strålande sol, vindstilla, spegelblankt hav med mini isskorpa här och där och -6 till 8 grader.
Vattentemperatur : 9 grader på 30 meter, kallare grundare.
Sikt : 0,1-4 meter som bäst.
Utrustning : torris, craftställ, cykelbyxor, weasel extrem+, 2 hanskar under torrhanskarna.
Paket och vikter : 327 och 7 kg (för lite..)
Djup, max/medel : 30,5 / 16,1 meter
Tid : 33 minuter
Luft i-upp : 180 - 70 = 110 bar slurpat
SAC : 17,88 (jaja, inte direkt 100 % avslappnad)
Stopp : 1 min på 12 m, 1 min på 9 m och 2 minuter på 5 meter.
Uppstigningshastighet : 1-3 m/minut.


Ok, då var det dags att komma i vattnet igen, och vad kan passa bättre än ett "pre-pubdyk med uv-gran skoj" som motivation när termometern visar minusgrader? Förberedelserna bestod till stor del av att tjata hål i huvudet på folk så vi inte blev ensamma, hota buddy (det är alltid ok att avstå ett dyk ja..*s*) till att dyka trots kyla och en liten dykplan med mina planerade buddys.

Plan 1 (Vilken blev reviderad ett antal gånger under dagens lopp ja..) :
* Pentti hämtar mig kl 09:45 och vi åker iaf inte före 09:30 till chokladplatsen Rotviksbro där nödvändig muta ("Komsi, komsi lilla buddyn, det är skönt i vattnet trots minusgrader och spår av is på ytan..) införskaffas och allas utrustning trollas in i Hannas lilla, men otroligt rymliga, dykmobil!
* Åker sedan till Hällebäck där vi sätter ihop utrustning och bestämmer igångsplats i lugn och ro innan de andra dyker upp strax innan klockan 12.
* När folk dykt upp bestäms tecken för ringdans och så hoppar vi i så fort som möjligt för julgranspyntning och ringdans! Ett kort och grunt dyk planeras då 2 frusna varelser konspirerat..

Konstiga tidsangivelser? Låt oss säga att Pentti lever i en annan tidszon än resten av världen..:-)


Väl på plats inser jag att läckaget (kranservice..) under bilfärden från fyllningen leder till att jag har bara 180 bar. Nåja, ingen fara med det paketet och den dykplanen! Bestämmer igång från stranden vid trappan ned till kajen, väldigt bekvämt måste jag säga! När vi bär ned grejerna ser vi att det ligger små flak med millimetertunn is här och där runt bryggan, arghhh! Ska jag verkligen hoppa ned i detta, är jag sinnesrubbad?? Hannas ide, som hon börjar kinka om igen, om "plötsligt benbrott" verkar plötsligt lockande.. Nå väl, föreslår jag detta bör jag ju dyka och ska jag lida ska hon lida så..
Linda :"-Komsi komsi, får du choklad så känns det bättre!"
Hanna : "-Men..Is! men.."
Linda : "- Du behöver och får choklad!"
Hanna : "Men is, det är is!"
Linda : "-Choklad gör det bra!"
Jag hade rätt och efter lite bestämt tag i armen till chokladen så inser hon att jag har rätt!

Möter några som visst hade väldigt bråttom då de står påkittade redan kl 11-11:30? Jaha, det planerade 2 dyk och detta blir det första, ok.. Lite mer folk dyker upp och presentation tar vid. Strax syns även Michaels och Patriks bubblor irrandes omkring upp, och eftersom Pentti läst Jörgens logg och är en läraktig gosse försöker han valla in dem genom kasta stenar runt dem.. Väl uppe möts de av allmänt småsnusigt snack som de lätt chokade dras in i. Välkomna till bästkusten, här snackar vi snusk och stenar folk, kan det bli bättre!?


Allt fler droppar in i stilla mak utan brådska såsmåningom och jag inser att tidsplanen nog är spräckt.. Slutar med ca 14-16 dykare står och babblar. Ännu en dykbil kommer och de har visst missat detta, åtminståne om man ska gå efter deras chockat uppspärrade ögon, tappade hakor och panikslagna min när de snabbt vänder bort från kaoset.. Asociala typer dessa, de hade gärna fått vara med och leka de med! Stefan tillkommer till vår grupp och säger att han bara hakar på vårt dyk då en del uppmärksamhet går åt att heja på folk från min sida. Plötsligt får folk in ett ryck och börjar ta på sig och jag rappar mig för att inte vara sist. Rycket kommer dock bara visst halvvägs för när vi står där färdiga händer inget mer. Börjar efter ett tag dra oss ned mot vattnet i hopp om att folk ska förstå vinken. Väl vid vattnet inser jag dykplanen reviderats en del..

Plan 2 (Ej den sista..)
* Vi dyker 4 st i en klump med halvofficiella par av Pentti-Hanna och Linda-Stefan. Mina buddysars kännetecken är tomteluvor och gula jetfins och jag är den enda med litet dubbelpaket och rosa torrdräksärmar.
*Pentti står för kulorna åt "Fröken inget balanssinne" och ger dem vid botten där vi möts.
* De andra kommer såsmåningom och kanske blir det ringdans..
* Efter dyket fikas det och tinas det framför kakelugnen i Susannes och Glens tryckkammare.

Börjar vada ut mot bryggan och inser att utan fenor blir det en utmaning att ta sig ut till de andra som hjälper varandra på med fenorna.. Ingen fara! Läget brevid kajkanten är perfekt enkelt, mina fenor är rätt lätta att ta på och Stefan verkar inte heller ha några problem så jag försöker få fram det när de övriga ropar på mig. Nåväl, fram till de andra under ljudet av lätt kraschande is och med tunna isbitar upp över axlar och armar, underbart.. Har jag nämt att jag nog är galen..? Sedan nedgång rakt ovanför granen. Ett strålande val åt en som åter avfräschar och därmed får inspiration att snabbt komma ihåg avvägningen. Kunde se rubrikerna "Dykare fast i julgranstopp! Stor uppståndelse vid losstagandet av spetsad dykerska! Dykarna sörjer sin julgran!"

Nåja, ingen fara att dunka ned, kommer knappt ned fram tills jag slutar sprattla lite med benen, då dalar jag så sakterliga och funderar om 1 kg kunnat vara en ide'.. Väl nere är sikten nada och jag verkligen gillar Stefans gula stuk! Hamnar vid 2 tomteluvor. Ehh.. Är detta Hanna och Pentti eller Susanne och Glen.. eller någon hybrid mellan de båda..? Nåväl, den kvinnligare luvan ser förvirrat tecknande något ut som ingen fattar så det är nog Hanna.. Givetvis ska goda exempel följas så nu deltar jag i kaoset i silten med diskutabel avvägning och försök att teckna : "- Pentti, kan jag få kulorna nu? Mina kulor! Ge hit kulorna nu, jag vill leka med kulorna i grenen nu!" Lönlöst..får inga kulor, trots att jag köpt dem..

Ännu mer siltmoln och där 4 nyss var finns bara 2 små förvirrade saker kvar som knappt ser varandra.. Funderar på att gå upp och kolla men inser att de var två som följdes och jag vill inte riskera tappa bort den enda som fanns kvar och lämna någon ensam under ytan. Så.. Där ligger vi och väntar ett tag men ingen mer dyker upp.. ok, planen är visst reviderad ännu en gång..

Plan 3 :
* Linda får ej leka med kulorna i grenen
* Linda och Stefan är nu buddys hastigt och lustigt under ytan och ingen direkt dykplan är uppgjord då Hanna skulle leda dyket med kompass och Stefan bara hakade med. Strålande planering..
* Kanske dyker folk till granen och pyntar men när..?
* gemensam ringdans är bara att glömma..
Hur var det nu man sa..? "Plan the dive, dive the dive, wreck the plan" eller något sådant..

Äh, inga sorger här! Jag har en buddy och är äntligen under ytan igen och det är härligt! När vi blivit less att vänta på folk börjar vi simma iväg utefter dybottnen i jakt efter något kul. Lyckas fastna i något snore med fenan men reder upp det själv rätt fort. Ligger sedan och njuter förvånat över att min huvudlampa vill vara med då det börjar droppa nedåt fort, ungefär vad min buddy också gör. Ajdå, han vet ju inte att jag vill gå ned långsamt så det är bara att följa med så fort öronen går med på, något som går bra. Glider fram sedan och har det allmänt gott trots att det inte finns mycket att se och att avvägningen inte riktigt är vad den borde (stackars Stefan som fick dras med mig och den..), några smörbultar och eremitkräftor och yngel bara. Stefans dyra fina greenforce slocknar och när jag inser att han inte har någon reserv får han min reservlampa medan jag smått ler åt tanken att min billiga håller ljuset, skadeglädje är den enda sanna glädjen när man är för fattig och vill ha roligare lampa!

Nu börjar det bli lite väl djupt i min smak och tecknandet leder till att vi vänder. På hemvägen bjuds på betydligt mer saker att se! Får skymten av något som kan vara en sjömus, fler krabbor varav en som jag får se panikartat gräva ned sig när vi möts, har vi mötts förr tro..? Ser även fler smörbultar, ett gäng stensnultror, vackra sjöstjärnor, en efterlängtad sjökockshanne, en stor issjöstjärna som lindat sig runt något som ev kan ha varit middagen. Sedan kommer några skojsiga överraskningar! Hittar massa vrakrester, i gullmarn och grunt! Där trivs också bergyltorna idag. Får även syn på en liten rödspätta som påminner mig om att lunch vore gott.. Dykets höjdpunkt blir vändzonsskylten som jag visar Stefan och vi båda har kul åt! Vilken ypperlig plats och tidpunkt! Som gjort för att dra oss upp mer rejält!, man är väl "en lydig kicka"

Simmar upp ytterst sakta, typ 1-3 m/minut och gör några halvdjupa stopp, något som ger att min dator fortfarande tillåter direktuppstigning. Men, så nära gränsen vill jag inte vara så ett säkerhetsstopp inleds. Ett problem bara.. Saknar uppenbarligen 1 kilo, trots att jag var tung med samma vikt i våras, så snart får jag välja mellan att hänga fast i stenen med lätta (Jag!? Lätta fötter?!? Inte direkt en vana,,) fötter där fötterna riskerar att åka ur eller glida upp så sakterliga ofrivilligt.. Inte attraktiva val direkt, kämpar i ca 2 minuter innan jag ger upp och hamnar i ytan där jag känner efter hur jag mår innan ok ges till de på land. Ligger sedan och snorklar uppsikt och försöker signalera vart jag är åt Stefan, någon som kan beskriva hur man signalerar "Titta upp så hittar du din klantiga buddy.."?

Nåväl, slutet gott allting gott och dyket blev kort men njutbart! Väl på land fortsätter snusksnacket värre än någonsin och det som går att feltolkas görs så, med följden att min klagan att mina hanska satt på fel blev "Hey! Linda klagar att hon blivit dåligt påsatt!" Jaa.. resten får ni fantisera ihop själva, jag ger bara vinken att något rött tomteljus behövdes ej.... Slutade med en ljuvlig stund med glögg, fika och luciatåg av barnen hos Susanne, helfint! Sedan drogs det hem och till en lika kul kväll med massa folk på dykpuben! Tack alla för en kul dag!