Dyk nr: 143, Kullavik
Backupplanen var att åka buss med utrustning och skit, men helt plötsligt ringde Patrik på eftermiddagen, så det blev bilfärd till kullavik.
Otrevligt kallt på land, och rätt svalt i vattnet.. Invigde min nya ishuvan och var väldigt nöjd med det.
Innan dyket kom det fram en lite grabb och började fråga lite under tiden jag riggade.
Kalle, 6 år: Är det dina _svarta_ simfötter?
Jag : Joo, det är det minsann!
Kalle, 6 år: Men, men, skrämmer dom inte bort fiskarna?
Sen konstaterade han att det kunde vara bra å ha lite bly om man ska dyka en mil, fast det kan ju vara rätt jobbigt förstås..
Väl i vattnet såg vi lite krypande skräp och lite krälande skräp och sånt som simmade eller inte rörde på sig alls. Sen såg jag massor av mysiga siltmoln lite här och var..
På grund av det äckliga saltvattnet så var jag allmänt lätt under hela dyket, vilket gjorde det lite svalt. Gör iofs inte så mkt.. lite kyla har väl ingen dött av ;)
Sen konstaterade jag att det man fryser mest om på huvudet är näsan..
Nåväl, inpackning av frysvarorna i bilen och sen hemmåt.