Namn: Lösen:

Dyk nr: 205, Sverige, Värmdö, Harm(isdyk)


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2006-03-19
MAXDJUP :
18,2 meter
DYKTID :
61 minuter
VISAD :
601 ggr

Efter ett rätt tidigt avslut av dykpuben, som man egentligen skulle varit kvar på lite längre, fast dykning stog i görningen, var det dax att vakna. Packade in oss i bilen med den nyanlända fd rysken och det styrdes iväg mot KTH, i en väldigt påfrestande sol som tyckte att den skulle blända mig totalt i tid och otid. Väl framme tryckted den in lite mer prylar i bilen och vi drog oss iväg mot värmdö, med ett snabbt stopp på en godtycklig statoil mack för födoämnen. Väl framme konstaterades det att det mycket väl blåste så väldigt mycket, och det inte alls var jag som var vinglig på ratten. Träden hade en riktigt trevlig vinkel i vindbyarna. Tur att det ligger is då, slår det mig, och så traskar vi ut på isen för att se om det är några andra folk där som sa sig finnas där, fast tidigt, inte vid 12 tiden.

Tillbaka i bilen och några halvspydiga nedlåtande hånande kommentarer till dmitri att han alltid envisas med att plocka isär sitt paket, gjorde min väntan lite roligare. Då man själv var klar redan när bilen lastades. Det enda som återstod var att lasta på lite smått och gott som fenor, 40cf flaska och den inte så mycket mindre lampan. Ta tag i grenremmen och släpa iväg paketet till vakens hemvist. Gud välsigne is och snö på marken(eller vad nu amerikanerna brukar säga), så skönt att slippa gå ut med grejerna.

Dax att hoppa i efter att jag och barth febrilt försökt hävda att man visst skulle dra lina på vraket, som en väldigt motvillig dmitri inte ville. Inte ens när vi erbjöd oss att dra linan åt honom. Ner kom vi med linrulle iallfall. 2 mot 1 lyckades tydligen den här gången. Efter lite klassiskt skruvande och väntande ett par meter under isen på att prylar ska tina upp och allt sånt bar det av neråt. Nere på 6-7 meter kunde man redan se fören. Helt godkänd sikt. Väntade lite till på lite andra prylar som inte riktigt ville göra som den borde, och iväg drog vi längs barbordsidan. Först den fd rysken, och så jag och stefan efter, översoftandes och kanske lite skadeglada(vad vet jag), att dmitri ändå fick dra sin lina.

Softade omkring ett tag, ganska långt tag, tills det blev lite klagomål på att det var kallt i vattnet, som dagen till ära skifade mellan 1 och 2 plusgrader. Woho, nu är våren på gång. Inte längre visar den -0. Tog mig en titt in i diverse hål, och dom som var stora nog att ta sig in i gjordes det också. Vände vid aktern, en snabb visit på toan för mig och stefan, och beundrade den fina sikten ut till relingen där dmiri snällt höll i sin lina och tyckte att han frös. Lite extra graciöst tog man sig ut med en ny teknik. Nämligen att ta tag i ovansidan av dörrkarmen och häva sig ut med fenorna först, gick alldeles utmärkt det också.

Simmade tillbaka samma väg, nämligen styrbordsidan, med en liten detour via lastrummet. Sen var det dax att dra sig uppåt, med ett roligt säkerhetsstopp där det reflekterades över hur lite den där 40cf flaskan verkligen stör. Det enda problemet den gjorde var att man blev lite väl bred med en fet canisterlampa på andra sidan, så man hade lite svårt att ta sig in i dörrarna.