Namn: Lösen:

Dyk nr: 96, Alviksvraket, Stockholm


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2006-10-01
MAXDJUP :
11,5 meter
DYKTID :
65 minuter
VISAD :
487 ggr

Javafasiken, det var ju ett tag sen.... Jobbet, resorna, alla mässor och allt annat junk håller mig från dykningen åt helsike för mycket. Men, jag är ju inte ensam om den situationen. Janne Pons hade knappt dykt alls på ett helt år när vi begav oss ut i söndasgs förmiddag för ett litet plask. Han skyller dock på kärleken den toffeln..
Himlen var grå, regnet strilade ner och då vi inte ville bli blöta i onödan begav vi oss till den enda dykplats där man kan byta om utan att bli blöt; TORE!

Spännande, här har man ju knappt aldrig varit förut.... eh....

Väl på plats (vilket gick väldigt fort och smidigt med min fina bil) träffade vi på ett annat team som skulle beskåda vraket. De var för mig tidigare okända men efter en stunds surrande får man väl kalla dem kända kanske, eller nåt..

Riggandet gick bra. Nästan inga problem alls faktiskt trots att grejerna nyss utsatts för en rescue-kurs med allt vad det innbär av slitande och dragande i sand och grus.. Jo förresten, remspännet till kannistern var borta men det löste sig snabbt med lite kattstrypare (buntband).

När vi gjorde oss redo för att kliva i kom en nyfiken allmänhet och började fotografera oss också... Snart ligger man väl i ett bildgalleri på deutschelatexorgies.com eller nåt sånt...

Dyket ja! Just det, vi simmade utåt och insåg till vår glädje att sikten var riktigt bra! 4-5 meter åtminstone, vilket var riktigt trevligt. Vi gjorde ett par varv runt skutan innan vi genomsökte dess inre efter gömda skatter. Vi fann inga.. Däremot mötte vi de största aborrar jag någonsin sett! Vi snackar MONSTER!
Jag har dykt här många gånger innan och sett de stora aborrarna förut. Men, de här två som vaktade vraket idag var i en klass för sig, som jag aldrig sett tidigare. Utan att överdriva påstår jag att de var i storlek som en fena, en jetfin-fena alltså. Vi snackar STORA!

Efter att ha jagat runt dem en stund dippade vi ner till botten ett tag. Vi rörde runt lite bland bråtet och hittade väl inte så mycket egentligen. Mest skräp som vanligt.. Vi orienterade oss bort till segelbåten en vända och kollade om den låg kvar, vilket den gjorde.
Efter segelbåten tog vi så ytterligare ett varv på Tore innan vi vände sakterliga hemåt igen.
En dryg timme senare nådde vi så stranden och bröt ytan igen.
Tydligen var jag snål idag för jag hade fortfarande 100 friska bar kvar i flaskan, vilket ju var lite oväntat för en luftslukare som jag.

Jag droppade Janne hemma på Gärdet, fick se kattsands-kaoset hans katt hade ställt till med i hallen och cruisade sen saaben snabbt hemåt igen...