Namn: Lösen:

Dyk nr: 283, Sverige, Lidingö, Käppala


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2007-01-02
MAXDJUP :
34 meter
DYKTID :
88 minuter
VISAD :
461 ggr

Då var det dax att blöta ner sig igen tydligen. Lite småbrottom innan med att banka av 4 timmar klättring, där bland annat lite n00bs introducerades till att klänga på syntetiska berg, med deltagare som bland annat stefan. Lite inköp var också tvungna att göras, och hämta diverse löst folk på lite underliga flygande ställen osv... Men snart blev det dax för dykning. Morr, hemska folk som kräver att man ska hämta dom i bil hela tiden, räcker det inte att man möter upp dom på cykeln eller något, sjukt cykelsugen, kropp kräver våta rötter och stenar, även en och annan rolig lerpöl skulle förgylla tillvaron. Först en snabb tur hem via Petter och kidnappa hans mat, som förövrigt var klart ätbar. Väl det avklarat var det dax för avfärd.

Väl framme vid käppala släpades det fram lite paket, studsades ner för stenarna, och gick i, helt utan att krasha den här gången med, någon gång lär det ju hända. Väl i vattnet visar det sig att herr dräkt tycks ha sprungit läck lite hårdare än sissta dyket, klart högre flöde än sisst. Dömmer ut det hela som att det kommer bli lite kallt, och inte mer med det, och ner sticker vi. Självklart har vi inte pratat något om vad som ska hittas på, eller teamkonstillationer och annat sånt konstigt, det enda som behövs vetas om är att en linrulle eller två ska medtas.

Blåser ner till vraket, Petter sätter en tieoff i en godtycklig planka längst bort, och iväg dras det, och neråt. Ner dit herr mod säger du-borde-nog-inte-gå-djupare djup, och där stannas det hela snurrningen. En hel rulle trasslas ut, utan en enda tieoff, lite lurigt att hitta sånt på siltbotten varvad med stenvägg. Sikten är inte direkt spektakulär heller, mycket partiklar, och kanske strax över metern sikt. Ser ett par läskiga fiskar av varierande form, färg och storlek, även en fisk av lite större modell som stefan försöker fånga med händerna, men misslyckas självklart.

När snöret är uttrasslat fullt, trasslas det in igen, samtidigt som alla datorer slår om och hävdar deco tid. Eexcelent!
Kommer så småningom tillbaka till vraket, stirrar på det lite, och sen bär det sakta av uppåt. Först längs linan, sen lite på känn, och ända bort till udden där det andra vraket tydligen ska ligga. Missade det dock. Här borta görs en liten snabb förändring i planerna, stefan och swills ska stirra på vraket, medans själv och petter tar oss tillbaka på grunt djup, båda har rätt trevliga läckor i dräkterna och börjar bli lite småkalla. Skönt att få simma med strömmen tillbaka, gick sjukt snabbt jämnfört med ditvägen.

Så småningom är alla uppe på land, vissa lite kallare än andra. Där konstateras även att själv tydligen har sugit i sig förnedrande 110 bar på det här dyket. Förnerdrande högt enligt själv, fick dock lite hintar av en viss person att man kanske skulle böja andas under vattnet, då alla andra paket var i princip tomma. För övrigt tropiska 6 grader i vattnet, kan kanske vara värt att tillägga. Saker packades sen in i bilar tillsammans med lite julmust och sedvanligt mingel, innan hemfärd initierades. På tal om initiering... kropp börjar känna visst behöv av att initiera sömnfas av dess patetiska existens




Dx32