Namn: Lösen:

Dyk nr: 285, Sverige, Åkersberga, Lervik


DYKARE :
PARKAMRAT :
DATUM :
2007-01-17
MAXDJUP :
11 meter
DYKTID :
55 minuter
VISAD :
714 ggr

Badning igen tydligen. Dom andra två hade tydligen bestämt att man skulle få äran att dyka lervik igen, länge sen sisst. Hade inget bättre för mig, eller, det hade jag, men det var inte lika roligt, så man hängde på för lite bad. Möttes upp på vad som säkert är åkersbergas finaste(not) resturang, för lite snabbt intag av föda innan avfärd. En stund senare släpades saker in i den där väntstugan till båten, och det byttes om för min del till en urtvättad, sönderdykt och en gång i tiden orange skrud. Själv hävdade att det var säkert bra att ha med en linrulle, och tydligen blev jag samtidigt ansvarig att hantera den stackaren. Steg graciöst ut i det gröna mörka vattnet på ett godtyckligt ställe vid stegen, sjukt högt vattenstånd, nästan så den delen var översvämmad.

Idag testades en till v-vikt på ryggen. Rätt tung i vattnet till en början om man säger så, vingen var rätt full nere under ytan. Fäste upp linrullen medans dom andra höll på med någonting som jag inte visste var. Trasslade in en andra sten, som var något mindre än den första, och iväg stack man. Hade ingen somhelst aning var det där vraket låg egentligen, så själv hade tydligen kommandot i och med linrullen, och simmade lite hit och dit. Så småningom tog den där ynkliga linrullen slut, måste fixxa större. Hittadee en skumm sak med två järngrejer rakt upp i, och dumpade rullen där, samtidigt fick man en ny spool av mika, så smidigt. Fäste fast den och simmade vidare över den fina siltiga bottnen och njöt stort, som man ioförsig alltid gör när man inte vet var man ska, och med en stor förhoppning om att hittta en finlandsfärja till vrak, eller något av liknande storlek. Såg inte så mycket, utöver någon stackars ålfisk och lite andra konstiga fiskar, och lite skräp. Snart tog även den stackars spoolen slut. Snurrade tillbaka den till utgångsplatsen, och så ersätta den med numera min custom spool som stackars stefan fått tillverka. Klart bättre att snurra ut än mikas seapro spool, snart tog även det snöret slut, och det börjades snurras in. In med ett finger i hålet i spoolen, och så bara att snurra på. Så sjukt effektivt jämnfört med den andra spoolen, som inte fick sig en speciellt fin insnurrning.

Väl herr spool insnurrad, stoppades den ner i fickan, och linrulle ihopspoolning påbörjades. Tyckte att det var dax, såg lite snabbt på avvägningskaraktäristiken på zells stage och bedömde den till lite under halfull. Om det var rätt är nog bara han som vet, men efter som själv är överlägsne själv, så vet man ju med sig att man har rätt. Snurrade trasslade tillbaka det där stackars snöret på reelen, irriterade mig lite över att stoppskruven envisades med att skruva in sig själv och göra livet trögt för dom stackars musklerna som vevade.

Mötte på en riktigt rolig ström på vägen tillbaka, lite ovant, men roligt. Såg en patetisk liten vit fisk av antagligen en simpform som blåste med strömmen. Mycket lustigt. Softade omkring där ett tag, och snart blev det dax att förnedra sig genom att bryta vattenytan igen. Kravlade upp för stenarna och stapplade iväg in under taket och dumpade av paketet. 160 bar kvar, kan det vara ett så patetiskt kort dyk att man bara sugit i sig 50 bar? Tydligen var det så...

Efter sedvanligt mingel och dykbulleintag blev det dax för ett andradyk, iallfall för 2/3 av dom närvarande. Själv tyckte att herr knä hatade mig alldeles för mycket för att göra ett till dyk. Måste terrorisera någon stackars läkare om det där snart, men man vet ju som vanligt på förhand vad en sån person kommer ordinera, något i stil med 2 veckor vila och i allra bästa fall någon form av spruta laddad med placebo vätskeersättning eller något åt det hållet. Undrar hur jag vet det där... hmm...
Iallfall, själv agerade kaffethermos under den efterföljande timmen, medans christopher utvärderade mitt överlägsna paket och snyltade min stackars luft, bara för att någon inte vill suga i sig sin trimix, mummel mummel ;-)

Under min läskiga ensamhet ute i mörkret konverserades det med en trevlig hund, och dess ägare, eller är det tvärt om? Lyckas aldrig hålla reda på vem som egentligen har koll på vem. Fick höra lite roliga historier om vad dom hade hoppats hitta för lik i vattnet här, och om att det är en populär dumpningsplats för stulna bilar.

För övrigt läckte herr "torr"dräkt lite väl myket. Har tydligen inte lyckats täta alla hål ännu. Ännu en sak att skriva upp på to-do listan, kommer placeras direkt under den punkten som innefattar att plocka ihop den stackars mountainbike igen som varenda skruv, bit och lagersak som går att plocka sönder i beståndsdelar, eh, har blivit isärplockad, och praktiskt taget tvättats så bra och på sedvanligt sätt att varenda liten pryl är syrgaskompatibel...

Dx21