Namn: Lösen:

Dyk nr: 95, Breviks brygga, Tyresö, Stockholm


DYKARE :
PARKAMRAT :
Johan Larsson  
DATUM :
2007-02-10
MAXDJUP :
18,9 meter
DYKTID :
32 minuter
VISAD :
573 ggr

Klicka för förstoring

Till album »

Med viss skepsis så hade vi (jag, Johan Larsson, Anders Löfqvist, Svempa Nyström, Öie Lindeberg-Lindvet och Peter) bestämt att mötas ute vid Trinntorpsbadet vid Tyresö. Föregående helg hade jag och Öie dykt på Dyviksvraket, och sikten var då mycket bra, så vi hade höga förhoppningar. Nu hade det dock varit minusgrader under hela veckan, och vi var rädda för att isen skulle lagt sig både här och där. Vi visste att Dyvik var istäckt, men vi hade vissa förhoppningar om att Erstaviken skulle vara isfri.

Förhoppningarna kom dock på skam. Så långt ögat nådde låg rejäl stålblå nordisk is. Vid horisontens syntes skridskoåkare. Anders och Svempa bestämde sig för att försöka kissa upp en vak, men jag förklarade att det aldrig skulle gå. Vi hoppade in i våra dykmobiler och satte av i full fart mot Breviks brygga. Vi kunde konstatera att denna dykplats var täckt av is, men den var inte tjockare än att den kunde bräckas med ett par välriktade slag av en slägga som Johan råkade ha i sin bil. För att inte ta några förhastade beslut så kollade vi upp en tredje plats, där det dock var för mycket is.

Vi hastade tillbaka till Breviks brygga och slängde på oss utrustningen. Johan och jag teamade ihop oss, som par nr 2. Rent dykmässigt alltså, inget annat. Vi steg ner i det svinkalla vattnet. Båda våra reggar började pysa i protest mot kylan.

- Vad skönt det är i vattnet, sa jag med klapprande tänder.
- Mmm, det är rätt varmt. Tur att jag tog sommarunderstället, svarade Johan.
- Hm ja... ja, jag har inget underställ, det är inte DIR.
- Nä, det är klart. Jag har det mest för syns skull...alltså, när jag kommer upp.

Vi stördök mot botten och satte av i hög hastighet ut ut, långt ut till isen. Ganska snabbt stötte vi på den lilla motorbåten. Perfekt för lite fotografering! tänkte jag. Johan var inte sen att inta sin sexigaste pose över vraket, och vi knäppte ett antal bilder. Vi fortsatte i nordlig riktning, längsmed djupkurvan. Vi lyckades skrämma upp ett antal simpor som råkade komma i vår väg. I övrigt fanns inte så värst mycket att se. Höjdpunkten var det stora lårbenet som Johan hittade, samt ett antal burkar och flaskor. På vägen tillbaka fick Johan plötsligt kramp i ena benet, och när han försökte stretcha ut det så fick han kramp i andra benet. Efter en del förvirring så verkade det som att problemet löste sig och vi fortsatte tillbaka. Tillbaka vid istigningsplatsen så hittade jag en generator från en bil (tror jag det var).

När vi äntligen var uppe ur vattnet började folk plocka fram sina dykbullar och andra onyttigheter, sen startade ett vilt frosseri. Därefter var intresset för ett andra dyk väldigt lågt, och det bar istället av hem mot en värmande stuga.