Dyk nr: 68, Dunraven, vrakdyk, Röda Havet

Soligt, luft 25, vatten 22 grader, sikt: 20m.
Andningsgas: Luft

Inte lika strömt denna gång.
Nu har vi skändat Dunraven helt!
Började åter vid aktern och tog utrymmet bakåt.
Litet rum med fönstergluggar att simma ut igenom.
In i aktre hålet och förbi ångpannorna igen men denna gång på ett mycket trängre ställe till höger.
Vidare under hoprasat däck och ut genom en triangelöppning.
Vidare frammåt, där vi hittar Peter som ligger vid hålet och tittar in...
Eftersom han blockerar hålet, hittar jag ett mycket mindre närmare sandbotten.
In med huvudet där och försöker tränga mig igenom, det är trångt, allt tar i.
Sammtidigt försöker min paris trycka mig igenom bakifrån.
Nej, det går inte. Jag vänder på mig och gör "fucki, fucki" tecken... för trångt.
Tobbe garvar så att han nästan spottar ut reggen.
Vidare till fören igen och tog alla små hål som fanns där. Mycket trång där också.
Kom upp till ytan helt rostiga.
Guiden hade legat ovan och tittat på.
Han skakade bara på huvudet, efter 200 dyk på Dunraven hade han aldrig gjort det han såg mig och Tobbe göra.

Vad kan jag tillägga... kul dyk!