Namn: Lösen:

Dyk nr: 263, (3D) Skraken och Pluto


DYKARE :
PARKAMRAT :
Lelle Brusell och Dmitri Gorski  
DATUM :
2007-06-06
MAXDJUP :
43,9 meter
DYKTID :
58 minuter
VATTENTEMP :
4 grader
SIKT :
5 meter
VISAD :
1376 ggr

Dmitri Gorski ställde glädjande nog frågan om jag ville vara med och dyka på Skraken och Pluto som ligger i närheten av Harm. Jag tackade ja precis som Richard Åhnberg och lelle Brusell.
RÅ var tvungen att hoppa av tyvärr så det blev jag och Lelle som åkte norr om Åkersberga där Håkan Wikings båt ”Verbåten” ligger.
Tisdagen var fylld av stress men jag lyckades klämma in fyllning av gas lite snabbt under lunchen. Lelle hade glömt sina flaskor hemma på morgonen för atthan tappat sin mobil eller hur det nu var. Det var en märklig historia i alla fall men han skulle kolla med Oceanic Tech om dom hade några pavor för uthyrning. Det hade dom.
Jag fyllde min gas och åkte iväg på jobb men då fick jag veta att Lelle ville att jag skulle hämta pavorna så det blev tillbaka till OT där pavorna snart var fyllda. Jag fick ynnesten att sitta i bilkö under en evighet så det blev sent i tisdags men jag fick nog en stjärna i dykhimlen.

Nåväl, vi flög en solig och varm dag, nationaldagen till ära fram över den varma asfalten i en sval och tuff dykbil, min Outback..
Vi närmade oss Åkersberga när jag kom ikapp en svart V40 som på håll verkade köras av en farträdd hattprydd gubbe men vid närmare kontroll kördes av internetvärldens okrönte konung, Micke Tilja.
Jag ringde Tilja som tog oss till hamnen där Ryssen redan plockade med sin utrustning.
Senast jag dök med Ryssen hade jag gjort 180 dyk och han 10. Nu har jag gjort 263 och han 399…
Jag var lite orolig över Tilja då något alltid händer när han är med då jag dyker. Jag svalde dock oron i en klunk Ramlösa Hallon/Lime.
Vi hälsade på Håkan med besättning (frugan) och flög snart fram över vattnet i spikrak kurs mot Mansören.
På vägen dit noterade vi en motorbåt som verkade ha problem men vi chansade på att dom lekte, vi hade en tid att passa då vraket ligger i en farled och vi skulle dyka mellan färjornas passeringar.
Vi ankrade upp och inväntade den första färjan och efter den hoppade Håkan och Tilja i vattnet och försvann i djupet.
Vi andra tjafsade om vem som skulle leda dyket och det blev den erfarnne mixdykaren Ryssen som fick ta sig an oss gubbar.
Jag hade en dekoplan så jag blev antagligen ansvarig för dekot…
När vi såg T?H:s bubblor närma sig bojen hoppade vi i vattnet och ytsimmade mot bojen.
Väl vid bojen noterade jag att båten såg ut att ha slitit sig vilket jag meddelade Lelle.
- Mmmm, men palla simma tillbaka dit! tyckte Lelle vilket jag instämde i. Vi fånstirrade mot båten som i vackert motljus såg ut att sakta driva iväg.

Vi hälsade på H+T och gled ner i vattenkolumnen. Snart fick jag problem med öronen. Jag har nämligen lite förkylning i kroppen.
Jag stoppade Ryssen som väntade på mig och snart iväg igen. Lelle märkte inte ens att vi stannade så det gick nog inte så snabbt ner mot vraken. Man simmar från en dunk som är fäst i ett rep på fyra meters djup. Repet försvinner sedan ner mot vraket och det är nog kanske 75-100 meter dit så det tar ett tag. Jag simmade i mitten och tittade bakåt under hakan mot lelle. Lelle hängde troget efter så jag tittade framåt igen och insåg att jag var en halvmeter från att krocka med en gigantisk sten. Jag tvärnitade och simmade runt stenen där jag såg Ryssens fenor frenetiskt paddlande neråt. Till sist var vi nere på Skraken på styrbords röv.

Sikten var bra men stora partiklar (Tack Tilja!) så man fick kanske inte den bästa bilden av vraken. Vi simmade mot fören och jag tittade förundrat in mot vraket och undrade över hur det var byggt. Vi simmade längs med relingen men själva staketet (Ja, jag är landkrabba…) satt en meter in på vraket.
Vraken är i jäkligt skört skick så man ska inte tafsa för mycket för då trillar dom ihop vilket mycket riktigt skett. Tilja och Håkan berättade att hytten ramlat ner i skrovet sedan dom dök här senast. Jag såg att fören på Skraken var intryckt och pekade ut det mot Lelle som höll med. Vidare bakåt på babords sida och snart kom vi till ett virrvarr av pinnar och snören. Jag förstår efter ett tag att vi ligger ovanför Pluto. Vraken ligger som i ett T där Pluto är inkörd i Skrakens babordssida. Vi simmar vidare och jag hör hur det piper om min arm. Jag inser att jag glömt att ställa om Vypern på BT-läge. Ja ja, jag har ju D3:an. Jag inser också att min lampa fortfarande lyser efter min provisoriska lagning i Mexico. I min lampa återfinns nämligen historiens två största kallödningar men dom håller. Märkligt!
Tänk vad man kan göra med en rörtång och en mexikansk lödkolv!

En snabb runda på Pluto och sedan mot aktern på Skraken. Jag simmar rakt in i en pinne så att det sjunger om det men överlever denna otroliga kollision. Vidare runt och plötsligt ser jag en fisk! En sån där med bara ett stort huvud och sedan fenor åt alla håll. Vi har nu varit nere i 20 minuter och det återstår fem. En snabb runda på bygget vilket mest förvirrar mig. Vi drar mot linan och där ligger jag och funderar på vem som ska hålla i uppstigningen. Ryssen petar fram mig så jag inser att jag ska ta oss alla upp levande.
Första djupa stoppet på 27 och det tar en evighet att komma dit på det nästan horisontella repet. Vi glider i rätt fart mot 21 meter där vi byter gas till 50%. Det går sådär. Jag lyckades pilla på linan så en massa alger/fekalier sprider sig runt oss. Två minuter där och iväg i 3meter/minut längs linan till 12 meter och sedan 9. Jag har dagen till ära applicerat pisskådis och släpper snart ut ett gult moln i fjärden. Jag tar Lelles hand och tvingar honom att nudda min pee-valve vilket han uppskattar. Verkligen!
Jag svär därefter över mitt nonamemunstycke som är som att ha en plastpåse i munnen. Reggen är hela tiden på väg att halka ur munnen. Måste köpa ett original. Vid 6 meter väntar 12 minuter men då vi har hamnat på en platå så bygger vi stentorn som vi sedan spelar biljard med. Vi leker kort sagt.
Lelle uppvisar oanade Karatekunskaper då han ska slå av ett vasstrå som Ryssen håller och lyckas i det närmaste slå av Ryssens hand.

Jag visar för Lelle att jag är kall och Lelle instämmer. Då är vi ovetande om att Ryssens handskar läcker som ett såll. Jag skämdes efteråt när han vred ur vattnet ur innerhandsken och understället.

Nåja, Lelle ligger i koma ett tag så jag lägger en stor sten på hans pavor och även Ryssen gör det. Lelle märker ingeting förräns han vrider sig efter Ryssen.
Ryssen stirrar mot mig och börjar simma runt mig men jag förstår att han tänkt göra något
Och håller mig borta. Vi blir klara och tar oss sakta, sakta upp de sista metrarna och snart kommer Verbåten fram och plockar upp oss och sedan blir det avmarsch mot MCD för lite debriefing och sedan hem och bums i säng.
Lelle avslöjar under färden till hamnen att han samtidigt som han tappade sin mobil även blev av med ena TEAM RECCO-märke. Det andra tappade han vid Skraken eller om det var Pluto.


Tyvärr har jag inte hunnit dyka så mycket mix sedan min kurs så detta var faktiskt både mitt djupaste dyk någonsin men även mitt första vrakdyk på mix om man inte räknar med en 30/30 på Eldaren samt en minut på Natalia.
Kul och det känns larvigt nog som en liten milstolpe i min dykkarriär.
Jag fick inte ens bends!


Ett stort tack till alla som var med men mest Ryssen som tog med oss farbröder på en kul kvällstur!



http://www.faktaomfartyg.se/skraken_1953.htm