Dyk nr: 21, Kvinnersta, Södra brottet

JAG ÄR KÄR. Om man kan bli kär i en dykplats så är jag det iaf i Kvinnersta. Den euforiska känsla som infinner sig när jag är där och leendet jag har när jag varit där talar för ren kärlek. :o)

En underbar o ljummen sommarkväll, barnen är hos farföräldrarna (på deras iniativ) så vi passar på att dyka även ikväll.

Vi hoppar över allt det där med ihopmicklandet med saker o allt skojande under tiden o så går vi direkt t. dyket...ok!? En kort kommentar bara, allt går som smort från flaska t. fenor.

Vi, elr jag ytsimmar fram t. tunneln, Jocke han dyker snett under mig, hans luft räcker så mycket längre än min så det kan han gott kosta på sig. När jag börjar närma mig tunneln så tjoar en massa tonårsgrabbar på mig, de har typ tusen frågor om dykning att ställa o så undrar de om det är möjligt att simma i tunneln utan utrustning o hur lång tunneln är. För att undvika att killarna ens ska försöka drar jag t. med att den är 15-20 m. o när de frågar om det är mörk så säger jag självklart att det är kolmörkt men att vi har lampor att lysa med. Berättar lite om garagen o så o allt kul på botten som man kan se om man dyker med utrustning. Den här nyfikenheten o intresset hos "oinvigda" möter man ofta när man är ute...KUL.

Jocke dyker upp o vi går ner tillsammans. Jisses vilken bra sikt o vad LJUST det är, det behövs knappt någon lampa för man ser genom tunneln ändå.

Vi har bestämt att vi ska simma nerför rampen och ner på nästa platå o titta lite där.

Vi simmar en stund på platån på ca 5 m t. vi ser en tjock vajer som går ner t. nästa platå o vi bestämmer att följa den en bit neråt. Vi simmar sakta bredvid klippväggen o det är bara sååå mysigt. Jag håller på o micklar med ventilen på vänster arm för det känns som den pytsar ut luften jag pytsar in så fort vi kommer under ca 10m Jätteirriterande helt enkelt grrr Nåja jag gör väl en rätt ofrivillig uppstigning från ca 13 m upp t. 8,5m (nej jag tappade inte kontrollen, jag var bara inte medveten att jag simmade uppåt så mycket) Vi följer klippkanten ner igen o hamnar på en platå på runt 14-10 m o tittar på stora gamla traktordäck, en gammal fjäder som Jocke lyfter upp o ger mig haha *donk* så var den i botten hihi Vi dyker där en stund innan vi går upp på 5m-platån igen.

När vi nått 5-m platån (en lugn o mysig uppstigning då jag såg ett underligt fenomen, det såg ut ungefär som outblandad citronsaft, flummigt va) så är vi nästan vid garaget. Vi simmar in där o solen lyser rätt in så någon lampa där är inte heller nödvändig, endast längst in där vi lyser ner bakom muren lite. På väg ut så lyser vi ner o tittar i hålet men där finns inge kul.

Precis utanför grottan försöker Jocke stressa kräfta nr1 genom att lyyysa på den med lampan, kräftan backar med klorna utfällda, Jocke lyser med lampa, kräfata backar...hm så kul man kan ha ;o)

Vi dyker vidare, tittar på kräftor, abborrar o annat man kan se i Kvinnersta. Bla en konstig abborre som liksom gned sig mot stenar lite snett (svårt att förklara). Vi dyker precis vid kanten o rätt vad det är ser jag Jocke i vänster ögonvrå han jagar 3 abborrar med dykkniven i högsta hugg *ASG* vilken syn, tänk om jag haft kamera så alla kunde se den synen...ja jisse...där simmar han med en helt trubbig dykkniv o abborrarna är ju inte direkt stressade, mest småirriterade ;o)

Tror ärligt talat att Jocke har behov av att sysselsättas när man dyker såhär grunt, han hittar vinflaskor, PET-flaskor o nån mugg som han fyller med luft så de stiger...JÄTTEKUL...tycker han att det är o jag småskrattar jag med åt alla hans upptåg. Mm jag dyker iaf i lugn o ro, känns så himla bra hela tiden med avvägning o så o jag kan verkligen njuta av dyket. Nåja, rätt vad det är i mitt lugna dyk så ser jag en tokstressad kräfta, jag trodde ärligt talat att de inte kunde vara sååå snabba. På vägen hem fick jag en förklaring, Jocke tyckte att kräftan såg dammig ut o vifta till med handen för att få bort det, det gillade inte kräftan alls o satte av i 180... Jag tror nog Jocke hade lite kul, trots att han va dyngsur innanför dräkten (nej han har fortf. inte fixat halstätningen).

Dyket går mot sitt slut, vi kommer t. tunneln o simmar genom den. I tunneln sover massor av abborrar som vi måste lysa med lampan på ;o) Det är så otroligt ljust mot sist vi var här.

På andra sidan tunneln så har vi bestämt att vi ska skjuta boj (jag har fått en iom att man måste ha en i Röda havet sen). Jocke visar hur man gör (o självklart trasslar linan in sig i rullen, men t. slut får han fart på den). Sen är det min tur, jag fipplar o trasslar o har mig för att få ur den ur den ficka på västen jag knölat ner den i, men det går bara inte så vi ger upp. Nästa gång ska jag ha den på ett bättre ställe!!!

Vi dyker bra lång i kanalen, jag har fått in bra vana att ställa mig upp då o då i dyket för att tömma skorna på luft så nu kan jag hålla mig nere längre trots att jag har ca 50-60 bar kvar.

Vid halva kanalen är det grunt o jag ligger på ca 2,2m djupt o jag har ca 50bar kvar i flaskan o då flyter jag t. sist upp men det känns helt ok. Uppstigningen går kanon o vi går glada mot bilen.

Ååå vad jag önskar att vi hyrt en flaska så vi kunnat göra ett dyk till. G

Parkamraters loggar:
Joakim Bergman - Örebro, Kvinnersta, Södra brottet