Dyk nr: 118, Harm, Lillsved, Värmdö - Stockholm

En färsk 32:a i flaskorna, nya fenor, ny mask och en ledig söndagseftermiddag, dags att dyka!! Det varma vädret gjorde dock att endast kvällsdyk kändes som ett alternativ.
Redan på dagen släpade jag ut allt på altanen. Först ersatte jag lilla blyvikten på bakdelen av grenremmen till en V-vikt bakom plattan.
Vikten jag hade var dock ett kilo för stor varför jag tvingades kapa ner den till lämplig storlek. Det tog en timme.... Att kapa 1 kilo bly med taskig bågfil, i 30 graders värme ledde också till en 3 kilos viktnedgång på mig själv, vilket var en oväntad bonus.
När v-vikten var klar justerade jag bultarna på flaskbanden, det tog ytterligare 40 minuter. Sen skulle jag bara byta till springstraps på nya fenorna "lite snabbt". Jag skulle ju bara kapa sprintar med dålig bågfil, pilla ut sprintar, hitta ett hårt underlag och sen knacka fast nya sprintar. Så ytterligare en timme senare var fenorna klara och då hämtade jag en plastback från förrådet och packade om alla grejer ner i den.
Sådär, tre timmar senare var jag klar med det lilla jag "lite snabbt skulle fixa" innan maten...

Hursomhelst, jag packade in skiten i bilen och drog iväg till Lillsved där Richard redan väntade. Han är alltid först på plats den mannen.... Vet inte hur han bär sig åt.
Vi började med en snabbfika på det lilla charmiga fiket. De jävlarna hade mage att kräva mig på 60 spänn för en kopp kaffe, en liten glass och en liten flaska vatten! Medans vi njöt av det svindyra fikat diskuterade vi dagens planer. Richard ville prompt göra ett gäng dopp och uppstigningar för att öva lite men jag hävdade bestämt att vi inte skulle göra ett skit annat än att dyka och softa.. Jag vann! Sen diskuterade vi huruvida vi skulle ytsimma eller dyka ut till Harm. Richard ville ytsimma, jag vann igen!
Färdigfikade och fattiga började vi i alla fall göra oss i ordning. Då dagen var varm var jag barfota i ett par Koskenkorva flip-flops (som jag fick gratis efter att ha köpt en laddning sprit på en ålandsbåt) och självklart lyckas jag sätta ner min nakna lilla söta fot rätt i en satans brännässla!!!!
Smärtan glömdes ju däremot snabbt när jag gled i ett tjockt underställ och torrdräkt, medans söndagsflanörer passerade i badbyxor och solglasögon.

Riggade och (nästan) klara lallade vi ner till vattenbrynet där vi snabbt som attan plumsade i för att kylas ner lite.. Vi påbörjade ytsimmet bort mot bryggan då Richard vände för att rigga klart. Lampan skulle visst pluggas i också... Snart nådde vi i alla fall stegen och gjorde oss redo för att dra iväg. Trim och avvägning kändes bra med nya vikten, vilket var skönt såklart..
Simturen ut till Harm är ju inte särskilt underhållande om man ska vara ärlig. Vi snackar alltså en kvart, simmandes över en helt beige-brun botten helt utan liv, helt utan växtlighet och med i princip noll ytljus som tränger ner. Det enda man ser är linan och kanske fyra meter av den framför sig. Vid ett tillfälle blir det jättefestligt, då passerar man ett parasoll...

Efter en stund nådde vi i alla fall skutan, den låg kvar. Vi svängde vänster och följde henne bort längs skrovet, förbi kollisionshålet och hela vägen till fören.
Vid fören vände vi och simmade tillbaks, men la jag mig in över däck istället för vid relingen. När vi kom tillbaka till linan gjorde vi en liten check av bygget och kikade runt lite genom dörrar och fönster. Nya fenorna satt som gjutna på fötterna och jag backade och snurrade snyggare än nånsin. Sweet!! Nya masken funkade säkert bra den också, den låg bra i fickan hela dyket. Snart hade vi nått vår "turn-time" och vände mot linan igen. Hemsimmet var precis lika ospännande som ditsimmet men det "flöt på"... När vi kom lite grundare kände jag mig lite täppt och lyckades trycka ut ett par kilo härligt snor i masken. Jag märkte dock att bihålor och öron inte var helt hundra med i matchen så uppstigningen blev lite mer konservativ. Vi genomförde minideko enligt plan men med lite längre tider på 6 och 3 så mina bihålor hängde med. Väl på tre svängde vi av och simmade bort mot stranden där vi till slut kravlade oss upp.

När vi kom bort till gräsplätten diskuterade vi snabbt huruvida vi skulle dumpa grejerna och hämta bilarna, eller gå upp till bilarna med grejer på. Richard vann och vi påbörjade marschen upp för backen med flaskor på ryggen bärandes på plastback och några kilo vatten.
När vi kom upp till parkeringen lyckades vi se ett par hjortar som sneglade i skogsbrynet. Det är ju inte varje dag direkt, jag visste knappt att det fanns här ute.. Synd att ingen av oss hade gevär.

Jaja, in med skiten i bilen och sen styrde vi hemåt. Eftersom Richard lyckades köra ut från parkeringen före mig med sin volvo fick jag ligga på treans växel in mot Hemmesta innan jag tog mig förbi. Väl hemma var det bara släpa in skiten nedgrusat och blött in i badrummet där det får ligga och ruttna ett par dagar innan man orkar ta tag i det....