Dyk nr: 56, Röda Havet, Thistlegorm
Så äntligen dax för dykningen man längtat efter, den största anledningen t. att vi valt att åka på en liveaboard just t. norra Röda havet.
Thistlegorm är ett engelskt lastfartyg som sjösattes 9 april 1940. Namnet betyder blå tistel och är en i en serie av 16 fartyg som alla börjar på Thistle (vilket är Skottlands nationalblomma) och sen en färg. Thistleroy t.ex. är röd tistel. Det sänktes av 2 bomber natten t. 6 okt 1941, egentligen av en slump. Stridsflygplanet var på väg tillbaka och var tvungen att sänka bomberna innan de landade, av en slump hittade de Thistlegorm o fick sänka sina bomber. Träffen fick en förödande effekt då den träffade den del av skeppet där ammuntionen förvarades. En av de tågvagnar som stod på båten slungades upp i luften o landade en bra bit från skeppet.
Pirrig som bara den går man upp på morgonen, tar sin sockerkaka o kaffe och går upp t. briefingen. Lyssnar nooga på vad guiden har att säga och sen är det dax att gå ner och sätta på sig dykgrejerna. Vi dyker även nu i 2 grupper, i samma gruppering som tidigare. Vår grupp har valt att dyka med guide då merparten av oss inte har varit här förr. Vi hoppar i o gör "stor-OK" och passar på att titta ner under ytan. Jag får gåshud, jag ser henne...jag ser heela vraket. Vädret är ovanligt lugnt här idag och sikten är gudomlig. Man ser dykare både här o var på vraket, men det gör ingenting.
När vi väntat in de sista går vi ner utefter linan. En dekoflaska med 2 reggar hänger på ca 5m och längre ner, några m. ovanför vraket hänger en flagga där det står "King Snefro 3" på, kanon, lätt att hitta båten. Vi har fått klara direktiv att man ALLTID ska välja en lina att gå upp vid iom den täta båttrafiken. Råkar man ta fel lina säger man bara t. personalen vilken båt man tillhör... Nåja, tbax t. dyket. Salig går vi ner utmed linan, tryckutjämnar o tittar storögt på vraket...så ståtligt.
När vi gått ner dyker vi genom nedslagningsplatsen och bort t. en av tågvagnarna innan vi dyker mot nedslagninsplatsen och aktern. Vi tittar på maskingeväret och kanonen. Vi tittar på ammunitionen på där guiden skrapar av lite silt för att visa årtalet (1928 o 1940), vi dyker förbi proppellern där jag stannar o gnider av lite för att se matrialet på propellern, det är silverfärgat.
Hela dyket tittar vi på vraket utifrån. Då vi närmar oss uppstigningslinan blir jag så besviken när jag inser att vi är på väg upp. Men guiden låter oss vara nere lite längre då vi har så mycket luft kvar...ååå va lycklig jag blir. Jag bara myyser o njuter av dyket, ett så ståtligt vrak, så intakt, så historiskt, så skönt i vattnet, sån otrolig sikt.
Vi stöter på Pia o Mattias när vi t. slut är på väg upp t. säkstoppet. Där trängs vi med Mickarna... Även på säkstoppet är det mysigt, man hänger på snöret o tittar ut i det blå på alla fiskar o på vraket o alla dykarna nedanför oss. Jag är nog kär...i en dam från 40-talet ;o)
Parkamraters loggar:
Joakim Bergman - Röda havet, Shag rock/Sara H (Kingston)
Joakim Bergman - Röda havet, Thistlegorm
Joakim Bergman - Röda havet, Thistlegorm