Dyk nr: 54, El Farrallon, Jardines de la Reina, Kuba
Efter en natts sömn är spänningen på topp, haj är utlovat !
Solen har stigit upp för ca 40 minuter sedan och en förfrukost på te och ett par mackor har fått igång kroppen på dykhumör.
Platsen gick Andrès igenom igår och vi står bokstavligen och hoppar på däck ombytta och klara i väntan på att kunna hoppa i.
Motorn slås av - OK You can go !,
Två sekunder senare ligger tre man i vattnet och resten hänger på i rask takt.
Vi glider ner i det kristallklara blå vattnet, hajarna är redan där.
Andrès har en del av resterna från gårdagens middag med isg, ett stort langusthuvud som ska ges till den stora saken där nere.
Silkysharksen glider med oss ner mot botten och glider sedan med oss längs dropoffkanten bort mot den tunnel som enligt uppgift ska börja någonstans kring 28 meters djup. Precis innan vi går in i tunneln plockar Andrès fram langusthuvudet och den stora jewfishen
(Junefish / Goliatgrouper) glider raskt fram mot den 25 cm långa och 15 cm breda
langustöverkroppen och formligen suger in det i sitt gigantiska gap -
Jag kan se scenariot där mitt huvud sugs in när fisken kommer emot mig för att
äta upp min mask, brrrr, - This is a BIIIG fish, You know !!!!
Langustens antenner sticker ut lite grann ur munner men med en liten knyck av överläppen sugs även dessa in i bjässens mage. Andrès pekar ner mot botten, Tunneln !
Videokameran får går först, därefter Andrès och sedan ansluter jag och övriga som ett litet larvtåg. Tunneln är minst 160 cm bred och 3,5 meter hög. Ljuset spelar underbart genom det öppna taket men här och där är det helt täckt.
Vit sand ligger på botten och det känns precis som i en 3D film när vi glider igenom - det känns overkligt.
När tunneln kröker lite till höger ser jag utgången ca 15 meter längre fram och tunneln mynnar ut över en stor vit sandplatå på 32 meter. Ljuset är absolut fantastiskt och ytan syns tydligt där ovan oss och det känns inte som mer än 10-12 meter.
Uppe till höger kommer en örnrocka glidande nerför revet och passerar i sakta mak förbi oss ca 6-7 meter längre fram.
Hajarna har också glidit med oss, dock på utsidan av tunneln, här väntar de på oss precis ovanför våra huvuden.
Medan vi sakta simmar upp mot revets grundare delar och lyssnar på det nästan metalliska klickandet av våra bubblor funderar jag när feeedingfrenzyn ska börja.
Här simmar jag, en stor fet köttbit och hajarna har bara att hugga in. De är dock totalt ointresserade, väl medvetna om att de dock är oss totalt överlägsna. Hajarna glider ömsom bredvid mig, ömsom bort eller rakt emot mig.
Roligast är det när jag kör chickenrace mot dem och precis när vi ska till att krocka så gör de en elegant manöver och glider förbi precis utom räckhåll för mina händer.
Deras ögon följer mig som för att studera mina svagheter.
Uppe på grundare vatten en stund senare så är alla hajar med oss och även den stora groupern. Hajarna börjar sakta cirkla uppåt vid båten som för att locka oss uppåt mot båten där de vet att de senare kommer att få små belöningar i form av fisk så snart vi gått upp.
Vi ligger en bra stund på mellan 5 och 10 meters djup och bara njuter av den totala avspänningen. Solljuset strilar ner i det klarblå vattnet, hajarna glänser och deras hud ser verkligen silkeslen ut. De är knappt att de rör sig ändå glider de majestätiskt runt oss i total kontroll.
Deras 400 miljoner års utveckling mot i våra i sammanhanget rätt primitiva 4 miljoner år gör att man känner sig rätt liten i evolutionens historia och det finns bara ett ord just när jag ligger här - WOW !!!!
Det är så skönt att jag skulle ligga här i evigheter och jag känner att jag bara ÄR......................,
Efter en stund i detta viktlösa tillstånd känner jag dock att det är dags att gå upp även om det tar emot med luft kvar i flaskan (60 bar), men någon gång måste man bryta även sånt som är kul.
Precis som i går är det lite race till båtens plattform, siste man har hajarna mycket nära och får känna hur de buffar lite kaxigt på fenorna för att visa sin närvaro och lite stressat säga att
-Nu vill vi ha fisk !
El primo, vår allt i allo på båten, kommer med en nyfiléad barracuda fastknuten i ett snöre. Efter några minuters skådespel med hajar på båten, hängande i repet mm i jakten på en liten mumsig fiskbit applåderar vi allihopa och tackar och bugar för skådespelet.
Helt fantastisk ännu en gång.
Nu hägrar en stadig frukost och därefter är det utlovat mer hajdykning. Livet är gott !och det är kul att dyka !!
Bilder på www.sportdykare.se