Dyk nr: 74, Jordfall (Södra), Gullmaren

Det blir Jordfall igen som avslutningsdyk, Skår var så fullt av bilar så vi hoppade över det.
Vi bytte om i strålande solsken igen och det är vaaarmt men som min buddie säger
”det ÄR kul att dyka”.
Vi vadar ut och Hanna får åter vara stöd för världens mest osmidiga person - jag.
Jag känner mig verkligen som en tegelsten när jag ska utföra gymnastiska övningar i torrdräkt.

Vi simmar ut till kanten och ner på dybotten där ett oki-tecken är det enda som behövs och sen drar hon iväg, vart har jag inte en aning om. Vi bara dyker - jag hänger på.
Sim, sim och vi tittar på varandra på ca 20 meter och hon frågar om det oki med mera neråt, ahaa vi kanske ska hitta kräftor igen ?? Så visst ett oki tecken tillbaka och vidare ner i dyn.
Efter en liten stund hittar vi en cylinderros.
Sätter mig en liten bit ifrån och Hanna får fota den i lugn och ro, den är jättefin och jag har ju aldrig sett en sån heller så jag är glad, tittar nära på den när porträtteringen är klar och jag känner mig lyckligt sprallig. Ny art igen !!!

Vi simmar vidare lite uppåt bort mot klipporna som var planen och där hittar min buddie en enorm hummer under ett klippblock, Jo den är verkligen jättestor. Även en långa och flera små humrar på vägen bort ser vi. Jag ser en leopardis som ligger helt öppet på en berghäll men fotografen vill inte lyssna på när jag skriker utan simmar vidare, bara att haka på alltså.

Vi kommer ut på en lite plattare botten och mera dy efter ca 35 minuter och jag känner att jag börjar bli lite kall igen så vi vänder. Usch vill inte stressa på men det känns verkligen som jag gör det.
Hanna hittar en sjökock begravd i sanden, tyvärr en hona men efter lite skrämseltaktik och ett par obscena gester mot fisken så kommer ryggfenan upp - det har jag ju beställt så - klart jag inte hade kamera.........
Gör inget egentligen för jag har beställt en hanne men oki honan får godkänt.

Tar sen inte tid på oss i sprickan som vi tittade på i går.
Eller Hanna berättade i efterhand att hon visste att jag frös så hon speedade på lite men så farligt är det inte så det känns som det blir lite för bråttom.
Hittar ett par roliga hål in i berget där det ligger flera plattfiskar, krabbtaskor, hummer och en paddtorsk och leopardisar, mängder av leopardisar.
Ett par är riktigt stora också och som ligger bara en dm från mig med huvudet utåt och bara vill bli porträtterade men min fotande buddie simmar tyvärr bara vidare och får inte chansen att plåta dem.

I sprickan är det helt otroligt mycket roligt marint liv att se. Leopardisar, krabbor, plattfiskar, tejstefiskar, hummer, paddtorskar och ytterligare en sort jag inte sett förut, Två söta - undrar om de heter tångsnärtor ?? - ligger vackert och prydligt uppställda precis bredvid varandra och Hanna tar ett par kort på dem, försökte påkalla hennes uppmärksamhet att hon skulle fota dem framifrån men ja jag fryser ju så hon simmar vidare i stället, hade dåligt samvete senare..........

Några vackra anemoner med småkryp i och sedan simmar vi in i gräset där mängder av räkor ligger och väntar på roligare tider. Det ser lite flummiga och uttråkade ut i alla fall.
Hanna skickar upp sin smb nu när vi kommer in i marinan och sedan simmar vi in mot land och går upp.

Även detta ett jätteroligt dyk, typiskt att jag frös men det var faktiskt bara 17 grader..........
Hem till öl och TV där vi anlyserar sönder hela filmen och skrattar och sen en lång nattsömn för att sedan åka tillbaka hem nästa dag.
Stor bamsig kram till min buddie innan jag åker som har varit så förstående och hjälpsam, vi skrattar och sen sätter jag mig i bilen och far hem.
Efter 5,5 år utan dyk i Sverige och utan torrdräkt och aldrig kallare än 25 grader på den tiden så inser jag efter en trevlig helg att det kanske är dags att ge våra kalla vatten med sitt marina liv en chans igen. Ska uppgradera minnet lite grand bara och rigga kameran bättre så kan det bli riktigt roligt.
Måste tänkas igenom noga dock och diskuteras med Cocktaildivers styrelse för jag lär väl bli utesluten i så fall.......................