Dyk nr: 117, Pipin, Jardines de la Reina, Kuba

Då den andra båten låg kvar vid Pipin där vi tänkt dyka så gick vi istället ner vid Farallon och simmade längs med revet bort till Pipin där vi skulle få se våra Silkeshajar för sista gången.

Revet är vackert och fint sikten är bra men inte alls så mycket fisk. Plötsligt skriker Noël sitt regulatorskrik och pekar bort över revkanten och Ett enormt stim med tarpooner simmar längre fram och efter dem kommer ett par silkeshajar - mäktigt !!!

Jag gör ett tokryck och kickar mig mot tarpoonerna och lyckas med konststycket att komma in mitt i stimmet. De simmar runt mig i en vid båge på bara någon dryg meters avstånd och jag känner mig nästan som en tarpoon själv. Efter åtskilliga sekunder så drar de stora silverfärgade fiskar vidare och jag kan börja fundera på var tex hajarna är, det är ju dem jag vill se.

En bit upp mot ytan börjar silkeshajarna cirkla under båten som jag ser där uppe vid ytan. Vi ligger en stund och kollar på lite småsaker och helt plötsligt kommer min buddie och ser lite pillemarisk ut och ger mig något. Jag tar emot det jag tycker ser ut som en liten modellbåt och tjoff sjunker direkt ner till botten. Tack !!!!
En fyrakilos blyklump vackert klädd med ett litet lager koraller och svamp fick mig att dråsa i backen och jag får tokfylla västen för att komma upp från botten samtidgt som en fnissande parkompis simmar iväg, Det här visade sig vara sista gången vi skojade med varandra. Jag bestämmer mig snabbt för att lägga ner blyet på botten och strunta i den. Tömmer västen och tittar upp där det är så vackert med alla stora fiskar och när jag simmar upp en bit för att komma närmare dessa fantastiskt vackra fiskar så ser jag att alla andra är på väg också.


Vet inte vilket som är roligast.... att fota fiskarna eller att fota alla den aktivitet som pågår mellan dykare och fiskar. 9 hajar på bild får jag med som mest samtidigt men fotar och tittar också på alla som fångar hajar med händerna eller bara försöker komma så nära som möjligt för så bra bilder som möjligt. Totalt är det ca 15 hajar i vattnet och full aktivitet råder hela tiden.
Den lilla pocketkameran jag fått låna av Janne är riktigt bra i det här läget i alla fall och gör att dyket blir ganska skoj.

Vänder mig om när jag känner något svischa förbi och då ser jag en Wahoo - just en sån jag vill fota men hinner inte få kameran redo i tid, typiskt det är ju en sån jag måste ha på bild......
Jaja jag fortsätter att fota hajar och djupet varierar stadigt mellan en och nio meter. Avvägningen är inte så exemplariskt när man ska hålla kolla på alla fiskar samtidigt, se till att inte hamna i matningen från båten, fota, sköta avvägningen och försöka fånga fiskarna

Efter en timme är jag i alla fall nöjd trots halva flaskan kvar men då jag känner att ett toalettbesök vore på sin plats så jag simmar upp till båten och tackar hajarna genom att fånga en i stjärten det sista jag gör och klappar den lite på magen, släpper den igen och kliver sen upp och tittar sen på skådespelet från ytan.
Ett mycket trevligt avslutningsdyk med hajarna vid Jardinas. Det är kul att dyka !!

Trist att "bjuda" med någon man anser vara en kompis på en sån här resa och det enda jag begär är att hon fortsätter vara snäll och ärlig och inte ens det klarade hon.......
suck vilken jävla skitunge att bete sig illa, konstigt att man blir elak...... =D
Såna människor är inte värda min vänskap !!!