Dyk nr: 137, Ormestad, Gullmaren

Efter mat och prat så beger vi oss till något närbeläget ställe då vi inte orkar åka så långt.
Ormestad har väldigt fuktig mark att bjuda på så vi tar ett par vändor för att kunna parera den geggiga marken där vi slirar friskt i våra torrdräkter. Ritkigt surhål har det blivit nere vid dansbanan och nu ligger båtarna vid bryggan också. Solen har börjat lysa på de goda och värmer fint så det börjar bli dags att komma i plurret nu.

Vi vadar ut och går sen ner nästan på en gång vid bryggan
där vi inte ser botten förrän vi är nere vid 5 meter. Sikten är usel men på 6-8 meter så har vi i alla fall ett par, tre meters sikt. Vi simmar nerför och vid 11 meter så börjar det bli mörkt och siltigt igen, vid 15 är det nattdyk och vid 22 så är det så svart att lamporna inte lyser igenom längre och sikten är i stort sett obefintlig. Cheeeez vad geggigt

Jag gör tecken till min buddie att vi stannar här och att det inte är någon idé att dundra ner längre. Istället simmar vi nu efter några bilder på anemoner upp en bit där det är lite ljus och lägger oss på 10-15 meter större delen av dyket. En hummer får agera fotoobjekt men jag inser att det inte är någon idé att köa då det är så dålig sikt och inte blir den bättre av att vi ligger och fotar. Plåtar en liten kantnål en lång stund och några anemoner får vara med igen. Många små nyfikan snultror simmar runt mig och jag testar att även föreviga en sån, gick inte galant men den kom med på bild.

En vacker anemon försöker jag få med men den sitter extrem otillgängligt inne i en klippskreva så ljuset räcker inte riktigt till från blixtarna. En liten ormstjärna får agera modell bara för att ha något att fota och även några musselskal förevigas, hu...gillar inte vita motiv....

Hittar en liten sjökocka igen som jag bara ska ha på bild framifrån men den är lika envis som de där fiskarna alltid är så det blir inte så bra. Det läcker inte i handledstätningen detta dyk i alla fall och det är skönt så jag får njuta av det för motiven uteblir nästan hela dyket eller så är det så grumligt att vi knappt ser något. Lyckas till det dessutom slå in en blixten på slav och då slår den inte alls men det fattade jag först när vi var uppe på land. Ja ja man kan inte vinna jämt

Simmar vidare och vid 6 meters djup så kommer den lilla linan som är fäst i bryggan och det är dags att gå upp. Hittar ett sjok med alger som ligger på botten och den är täckt med små pyttiga sjöstjärnor, Jättesöta är dem och här skulle man haft vidvinkellins. Det bara kryllar av dem upptäcker jag strax och jag blir jätteglad - gud vad häftigt, värsta stjärnhimlen här ju och jag börjar genast leta efter Karlavagnen. Hittar den inte tyvärr men efter 3 minuter här i den gula sörjan så är jag i alla fall glad och jag har sluppit jaga maneter.

Vi går upp de sista tre metrarna, återigen utan att se något och hoppas att det inte är någon som gör ont framför men vi kommer upp helskinnade. 130 bar kvar i flaskan så det var goda marginaler igen, alltid gôtt att veta
Packar ihop oss och bär upp grejerna till bilen. Eftersom jag har bilnyckeln i min underställsficka idag så känns allt bra och tryggt. Jag tar upp nyckeln och ska låsa upp bilen men kommer på att det är lika bra att hämta upp kameran först som är kvar nere vid bryggan. Lägger tillbaka nyckeln i fickan och glider ner till och får med mig kameran upp till bilen igen. Ska ta fram nyckeln och nähä ingen nyckel i fickan, vart har den tagit vägen då.......

Nu är ju grejen att jag och bilnycklar verkar vara just en sån sak som inte är så kompatibla utan det händer ofta något när jag har hand om dem så jag är inte förvånad men visst känns det lite som "Åhh inte nu igen !!!" - läs min logg från Fossen tidigare i Juni så förstår du varför

Vi går tillbaka och finkammar gräset och leran hela vägen ner och sen går vi tillbaka och tittar ännu mer noggrant - ingen nyckel..... hrmm, jag kan bara skratta men är samtidigt skitsur på mig själv.
Jag vet ju att jag har lagt tillbaka nyckeln i fickan och vi har i alla fall inte dykt så den är på land någonstans och det känns bra. Får för mig att den kan ha ramlat ner i torrdräkten som jag fortfarande har på mig och ja se där nere i vänster fot så ligger det något och skramlar - skönt att man har koll på grejer

Vi åker tillbaka till Paulsens där vi fyller på flaskor, njuter av solen , kollar lite halvtaskiga bilder jag tagit och sen drar vi iväg och äter en fet kladdig pizza innan det är dags att sova. Vi är rätt trötta båda två och genidraget att hyra husvagnen i natt känns helt rätt. Tidigt dyk i morgon bitti hägrar och jag är jätteinspirerad att fortsätta fota då det känns som det kanske kan bli något om sådär 15-20 dyk - Det är kul att dyka !!!


Tack till:
Mikael - min buddie
Glen och Susanne för lån av husvagnen
Min kompis Tina för att du är så rolig och fläng
Marabou Apelsinkrokant

Inget särskilt tack till:
Nyckelguden - om du finns....
Kassörskan vid Rotan som ville ta 700:- för ett kilo bananer
HSB i Boden
sydskånskakennelklubben.m.se