Namn: Lösen:

Dyk nr: 138, Hällebäck, Gullmaren


DYKARE :
PARKAMRAT :
Mikael  
DATUM :
2007-07-06
MAXDJUP :
22 meter
DYKTID :
67 minuter
VATTENTEMP :
11 grader
SIKT :
10 meter
VISAD :
393 ggr

Vaknade tidigt och vi begav oss igen ner till Hällebäck, bra när man fotar med bryggan där och vi tittar ner i det pissegula vattnet och frågar oss vad som avskräcker mest. Den dåliga sikten som verkar vara eller det faktum att vi kan räkna till över 50 brännmaneter precis runt bryggan.....

Vi beslutar oss för att stå vid vårt dykplatsval och genomföra ett liknande dyk det i går. Mentalt är vi båda taggade och bara längtar ner efter att få komma igång och fota. Värre än i går kan det väl inte bli siktmässigt så GO !!!!

Vi kittar upp jag blir mot alla odds betrodd att förvara bilnycklarna och ner i plurret för att snabbt komma ner mot 17-18 meter där sikten är förvånansvärt bra. Säkert 8-10 meter. På prick 16,2 meter ligger det som ett vitt lock över oss och när man sticker igenom huvudet så syns bara nederdelen av kroppen om man är en bit ifrån varandra, fräckt

Vi ligger och tar god tid på oss för att titta på eremitkräftor och många av dem är åter i fultalshöjartagen vilket är tacksamt att titta på och fota då hannarna har annat att tänka på än att springa då jag lyser på dem för att få fokusljus Trots att vi ligger ca 10 meter från varandra så är det hemska siltmolnet efter oss hela tiden och vi tvingas då och då att omgruppera oss. Vi glider ut mot samma platå där vi var i går och vi fotar piprensare, cylinderrosor, bägarkoraller, havsnejlikor, gullmarsanemoner, sjöpungar och testar med en och annan plattfisk men dessa verkar mest intresserade av att simma runt coh se om vi rör upp något ätbart.

Förflyttar mig försiktigt för att inte mosa något/någon nere i botten och hittar hela tiden nya saker jag vill prova men det går inte så fort att fixa bländare, rikta om blixtar, ställa om ljusstyrka, ställa om slutartider mm när jag har tjocka handskar så när jag väl är klar så brukar det jag vill fota ha hunnit iväg, ja ja ett tiotal dyk till med kamera så ska jag kanske var lite mer kompis med den för det känns bra i alla fall och några bilder tror/hoppas jag ska vara oki.

Kollar min buddie som tecknar att han fryser, vi börjar simma tillbaka sakta över mjukbotten och när vi går igenom 16,2-metersskiktet så är det som att träda in i en annan värld, sikten blir dålig, det blir lite varmare och man hittar inget att fota längre samt det värsta, Brännmaneterna börjar dyka upp här, Yiack !!! , Långa trådar, många meter långa hänger efter de största asen och när man väl lyckats ta sig förbi i den labyrint av trådar så hittar man genast en ny "mördarstinger" som bara längtar efter att linda sig kring mina söta läppar.

Mitt bland detta "labyrintande" ser jag en stor plattfisk ligga nedgrävd i botten och jag försöker mig på att ta några bilder och fisken visar sig väldigt samarbetsvillig då jag får komma riktigt nära med kameran utan att den gör annat än vrider lite på sina ögon. Kommer väldigt nära till slut och den stackars fisken valde nog att ligga kvar då den annars simmat rätt in i min port på kameran

På något sätt lyckas vi tråckla oss igenom och väl vid kättingen till bryggan så är det så gult i vattnet att vi inte ser något längre då vi går upp på 5 meter stoppet.
Jag väljer att istället backa ner igen till 7 meter och ligger där tre minuter extra för att sen gå upp genom den gula sörjan som inte är mer än avskräckande då jag vet vad som borde finnas här inne. Till det är det helt omöjligt att avgöra hur fort jag går upp utan får gå på gammal känsla och rutin

Funkar lysande när jag en knapp halvmeter framför mig ser en brännmanet framför mig och jag drar fram kameran som skydd och råkar samtidigt dra av ett par bilder när jag kommer åt avtryckaren. För att riktigt beskriva hur gult det var i vattnet så sparar jag en av bilderna och lägger till mig logg. Hu inte skojigt men ja det funkade den här gången med och vi pakcar ihop oss för att åka och fylla upp flaskorna och sen bege oss hemåt
Lyckas med konststycket att glömma en flaska på vägen hem men den hämtar jag upp i morgon
då det är baddags igen Mera fota, mera dyka, mera skoj, Waahoooo !!!

Tack till:
Mikael
Susanne för att vi fick störa på morgonen
GB Glass
Väderguden som var med oss den här morgonen
De kopulerande eremitkräftorna på dyket

Inget särskilt tack till:
SSI
Bredbandsbolaget
E.L.O