Dyk nr: 145, Jordfall (Södra), Gullmaren

Hela gänget drar till Jordfall, skojigt att alla (utom trôkisarna som jag inte fattar vad de gjorde på träffen alls) är med trots påbudet om parkeringsavgift, Mindre skoj är att jag är klar på typ 3-5 minuter så jag beslutar mig för att dyka med min eremitkompis en ensam typ...... , Är så dyksugen så jag dör så det fick bli så idag.

Jag simmar ut i det gulbruna ytvattnet mot klippan där jag går ner och ser absolut ingenting, inte ens kameran framför mig innan jag dimper ner på ca 10 meter och botten kommer störtande mot mig,
Tokfyller dräkten och bromsar upp och simmar iväg neråt längs sluttningen, är inställd på sprickan som jag gillade så mycket i höstas men vill ner en liten bit först för att titta på mjukbotten. Problemet idag är att mjukbotten vid Jordfall inte ligger där den brukar vara utan den simmar omkring fritt i vattnet...">. Sikten blir sämre och sämre ju längre ner jag kommer och jag simmar tillbaka upp till sprickan vid 10-12 meter där sikten faktist är helt oki

Simmar och kollar, det första jag ser är en liten leopardfläckig smörbult och sen en stor fet fin hummer. Den vill jag fota, problemet är att hummern inte gillar mina lampor så bra så den liksom backar in precis så där långt att hur jag än vinklar blixtarna och sökljuset så går det inte att få med ögonen, mummlar något på hebreiska eller annat språk som ingen förstår och simmar sakta vidare. Sprickan kryllar av liv, smörbultar, trollhummer och krabbor är vanliga men även flera paddtorskar och ett par tångsnärtor -söta .
Flera stora plattfiskar, gissar på bergvar ligger snyggt uppradade men vill inte alls bli belysta dem heller - dumma fiskar.....

Efter 35 minuter är det dags att vända och jag tittar lika fascinerat på samma saker jag precis har upplevt, ser ett par lampor från några av mina kompisar när jag är halvvägs men sen är det tomt på dykare i övrigt, på gränsen till ganska mycket småtrist att dyka själv faktiskt även om det har fördelar då man fotar men vem kan man busa med och prata efteråt, får låta bilderna prata om de nu blir några. Det känns svårt med en stor åbäkig klump att försöka fota in en smal spricka där knappt en en penna går in ibland. Ja ja vad göra, testar och testar och har i alla fall skoj

Leopardisarna är ute igen men de vill inte alls vara med på bild utan vänder direkt på huvudet så fort en lampa kommer nära. Tångsnärtorna ligger för långt in och hummern vill inte vara med. Ligger i 20 minuter nästan och försöker få en bild av en paddtorsk som även den är precis på gränsen att komma där jag vill ha den, komma in i bild alltså inget snusk här inte

Simmar tillbaka och in i den gulbruna sörjan där sikten är totalt frånvarande. Ligger och säkerhetsstoppar och har skittråkigt då jag med nöd och näppe ser min dator 10 cm från anisktet. Till det nära att tappa kameran då jag råkar nysa, skönt att jag beställt nya krokar att hänga upp den i, ja kameran alltså

När jag kommer upp på land så är jag ensam i en halv timme, drar igång grill och njuter av solen, Tittar på när alla skojiga människor kommer upp, skojigast är Linda, Karin och Puffin som kör en alternativ rescue, den så kallade slut-på-kakenerig-i-blodomloppet-så-jag-orkar-inte-ytsimma-själv-varianten

Det är kul att dyka !!!

Tack till:
Karin, Puffin, Linda, Olivia, Anders, Jörgen, Pentti, Jonas, Dan
Tobbe för att du mailade om beställning av krokar
Scan, Heinz, Slotts o ICA som räddar mina dykluncher
Karin E - för dina ord om mina loggar

Inget särskilt tack till:
Mjukbotten vid Jordfall
Humrarna som inte ville vara med på bild
Lenin