Namn: Lösen:

Dyk nr: 161, Lorenzos delight, Wakatobi, Indonesien


DYKARE :
PARKAMRAT :
Malin  
DATUM :
2007-08-04
MAXDJUP :
28 meter
DYKTID :
73 minuter
VATTENTEMP :
26 grader
SIKT :
30 meter
VISAD :
242 ggr

Ännu en dag, ännu en kanonfrukost, känner mig pigg, laddad, utvilad. Båten går ut efter briefingen och jag lägger mig under tak och vilar en stund. Resan ut till revet och dagens första dykplats ska ca 40 minuter. Slumrar till lite grand och när jag vaknar så är de andra på väg att ta på sig våtdräkterna.
Tjohoo dykdags !!

Jag får snabbt på mig mina saker och när vi är klara går vi ner i vattnet som idag är fullt med maneter igen. Usch….. Vi går ner och följer droppen och glider sakta med i strömmen. Massor av håligheter och en hel del fisk, Dock känns dyket redan från början lite tråkigt, vet inte varför alls, kanske att färgerna inte är så starka, solen lyser inte in mot revet och här hade det varit bra med en rejäl lampa. Min lilla froggy ger ledljus och hjälper till att se små räkor och krabbor i alla fall och så småningom efter nåra tomma minuters funderande så börjar det poppa upp lite små skojiga saker

En pygméesjöhäst (bargibanti) flera olika nakensnäckor, en plattmask, små skojiga räkor i bubblecoralls. Tyvärr inga räkor eller Xenokrabbor på piskkorallerna, hade gärna sett och fotat dessa små skojare

En sjöstjärna kryper på väggen och den börjar sakta dingla över kanten men först ett ben och sen nästa och till sist så är hela kroppen hängande över den minst 60 meter djupa droppen. Om den vill ta livet av sig och hoppa (vet inte om det funkar i vatten....) eller bara var en vanlig klängig klätterstjärna vet jag inte men det såg dråpligt ut och jag kunde tydligt föreställa mig hur hans/hennes polare satt runtkomkring och skrek
- ”NEJ !! , Gör det inte, det är inte värt det !!”
eller
-”Hoppa hoppa hoppa !!”.

Att jag inte stannade och kollade på utgången av det hela ångrar jag än i skrivande stund men inget att göra åt nu. Gjort är gjort, jag simmade ikapp mina kamrater och fortsatte dyka

En sköldpadda ligger på en klipphylla och filosoferar över livet. Försöker att inte störa den när jag fotar på lite avstånd men han tittar stolt på mig och ser ut som vad är du för något ?? hrmm, ja ja whatever det HÄR är jag, dont mess with me.....

Vid topprevet mot dykets slut ser jag en falsk stenfisk som jag vill fota men dyningen är svår och jag kan omöjligt ta en bild här. Lyckas bara med konststycket att först bränna mig på handleden på några av de hydrozoer som växer här uppe och sen brände jag mig på den andra handen på manetrester, från en Portugis och det gör ont som f***n men då det bara är små trådar (Ser dem i vattnet när jag skrapar av de blåa små sakerna) så låter jag bli att göra något, tänker på min dotter Victoria….
Usch kommer aldrig förstå smärtan hon måste utsatts för, men ”mina” trådar gör ont som f***n och ett par ur huvudet urslinkandes fula könsord uppblandat med ett par riktigt grova svordomar är allt jag kommer på att skrika genom reggen.

Det svider och kliar en bra stund men sen försöker jag låta bli att tänka på det, svårt då tårarna sprutar och det jämfört med tidigare manetupplevelser i år är 100 ggr värre i alla fall känns det så. Skrattar mest åt eländet på båten ikapp med att torka tårar, baddar med saltvatten och det släpper senare på eftermiddagen men kliar i ytterligare några dagar. Förhoppningsvis har jag nu klarat av alla de värsta maneterna. Kubmanet, både den riktiga och den ”milda” karibiska avarten och nu portugisen….. undrar vad det ska bli härnäst för det måste bli ett slut på de här mötena……..
Hoppas jag slipper mera i alla fall, ska plocka bort manetmagneten jag verkar ha i mitt ansikte och på halsen i alla fall för det måste sitta en sån på mig någonstans…… hrmm undrar hur den ser ut…
inte ens ett par schyssta ärr har man efter det heller, nej hajbett är nog nästa grej jag ska prova eller sugmärke från jättebläckfisk, det är respekt !!

Ett ganska tråkigt dyk, vet inte varför det blev så men jämfört med tidigare så inte alls samma klass även om det är grymt bra. Det är kul att dyka trots allt !!!

Tack till
Malin
Erwin
Hydrocortizon
Tee Tree Oil

Inget särskilt tack till
Hydrozoer
Nässeldjur
andra giftiga djur och fruntimmer